Utbildning
Språkkurser Ekonomikurser Chalmerskurser
Latin Italienska Ryska Franska
Substantiv Pronomen Textanalys Textanalys

Rom och Italien

De inre striderna i Rom utspelades inte i en stat som var helt isolerad från sin omgivning. Tvärtom, enligt Livius levde Rom efter republikens införande i ett oavbrutet krigstillstånd med sina grannar för att kunna överleva. De angränsande latinska staterna var emellertid förenade med Rom i ett löst organiserat försvarsförbund redan under kungatiden.

Till Roms fiender hörde främst etruskerna, speciellt staden Veji, som endast låg 1,5 mil bort, och var ett mer avancerat samhälle både ekonomiskt och militärt. Genom striderna med olika fiender utvidgades Roms territorium gradvis. Varje medborgare förväntades fylla både bondens och krigarens roll.

Gallerstormen
Romarna behärskade omfattande områden i det centrala Italiens västra delar när de 387 f.Kr. led ett till synes förkrossande nederlag mot en keltisk stam, som trängt söderut från Poslätten. Kelterna, eller gallerna som romarna kallade dem, talade ett indoeuropeiskt språk, som fortfarande lever kvar i gaeliska, walesiska och bretonska. Gallerna brandskattade efter sin totala seger själva staden Rom, med undantag från Capitoliumkullen, vilket medförde att många band till den arkaiska historien blev avklippta för alltid. Gallerna förmådde emellertid inte grundlägga något välde i Mellanitalien, utan drog sig tillbaka till slätterna vid Po. Rom byggdes upp igen ur askan och statens utrikespolitiska inflytande rekonstruerades. Därefter styrdes staten av en mer enad och därför mäktigare aristokratisk överklass.

Antalet invånare på romerskt område uppgick vid 300-talets mitt troligen till ca 300 000. Ekonomin var rent agrar. Bronsbitar utan prägling och senare bronsplattor med prägel var det vanliga betalningsmedlet. Först på 260-talet slogs de första silvermynten i Rom, omkring 300 år senare än i de grekiska stadsstaterna.

Kriget mot samniterna
En taktik som romarna tillgrep för att lättare kunna angripa samniterna var att bygga ut vägnätet för snabbare truppförflyttningar.

Pyrrhus och Italien
Den unge kungen Pyrrhus från Epirus, en stat väster om Makedonien, hade en ur den tidens synpunkt toppmodern här, bl.a. med stridselefanter. Slagen vid Heraklea 280 f.Kr. och därefter vid Ausculum i Apulien innebar stora nederlag för romarna men inte heller några helt övertygande segrar för Pyrrhus.

Pyrrhus strategi byggde på chockverkan av en slagkraftig coh effektiv här, inte på en långdragen krigföring. De militära motgångarna och politiska segrarna 280-274 ledde till att Rom fick herravädet över de gamla grekiska kolonierna vid Italiens sydkust. Grekisk bildning och littertur förmedlades till Roms ledande kretsar bl.a. genom slavar. Efter denna tid började latinet långsamt omvandlas till ett kulturspråk. Det äldsta rent litterära verket på latin var en översättning av Odyssèen.

Roms förhållande till Kartago kom att bli ett viktigt tema under återstoden av 200-talet historia i väst.



Föregående Nästa
Utsikt över Roms historia
Rom blir en stadsstat
Ståndsstridernas Rom
Romarnas politiska system
Rom och Italien
Kartago och Rom
Roms expansionsperiod
100-talets sociala kris
Fältherrar, politiker och den romerska staten
Caesar och hans arvtagare
Augustus
Statsmaktens utveckling
Principatets romerska rike
Ett rike i stress
Soldatkejsartiden
Dominatet
Konstantins rike
Förändringens vind
Litteraturhistorisk översikt
Utvecklingstro och kulturpessimism
Julius Caesar
Ciceros vältalighet
Caesarmördarnas politik
Den stoiska oppositionen
The roman matron
Viktiga Händelser
Kejsarlängd
copyright © 2001-2026 Magnus Arnevall