Economics - Kapitel 6
|
Bostadsmarknader och pristak
En minskning i utbudet av bostäder gör att det kortsiktiga
utbudet minskar och att jämviktspriset ökar. Högre priser
ökar i sin tur den kortsiktiga utbjudna kvantiteten av bostäder
(hyr ut rum) och stimulerar byggande vilket ökar det långsiktiga
utbudet. Priset minskar och antalet bostäder ökar.
Om ett pristak hindrar priset från att öka finns inget
incitament att öka det kort- och långsiktiga utbudet.
Resultatet blir att antalet bostäder blir mindre än på
en oreglerad marknad.
Effekten av ett pristak beror på om det läggs ovanför
eller under jämviktspriset. Ett pristak ovanför är effektlöst
eftersom marknadskrafterna då inte påverkas (lag och marknad
är inte i konflikt). Ett pristak under jämviktspriset
hindrar däremot priset från att fungera som en regulator
av efterfrågad och utbjuden kvantitet.
När antalet bostäder blir mindre än på en oreglerad marknad
uppstår en brist, efterfrågad kvantitet överstiger utbjuden
kvantitet (efterfrågeöverskott). Endast den utbjudna kvantiteten
blir såld.
När marknadsmekanismen satts ur spel i och med att priserna inte kan
stiga uppstår istället två saker:
- Sökaktivitet. De
köpare som inte får sin efterfrågan tillfredställd tvingas lägga tid
och resurser på att söka efter en säljare. Dessa resurser
är en kostnad och kunde istället ha använts mer produktivt
(de har en alternativkostnad). Den totala kostnaden för boende blir det reglerade
priset plus kostnaden för sökaktiviteten. Den totala kostnaden kan bli högre
än jämviktspriset!
- Svarta marknader. Illegal handel
där köpare och säljare gör affärer till ett annat pris än det
lagstadgade uppstår. Om risken för upptäckt är liten
kommer denna marknad att fungera som en oreglerad. Om
risken för upptäckt är stor kommer den kvantiteten
man handlar med vara mindre.
Arbetsmarknader och lönegolv
En minskning i efterfrågan av okvalificerad arbetskraft
sänker lönerna och minskar antalet anställda. Den lägre lönen
uppmuntrar folk att sluta det okvalificerade arbetet och
istället utbilda sig. När de gör detta minskar det kortsiktiga
utbudet av okvalificerad arbetskraft. Lönerna stiger
gradvis till sin ursprungliga nivå och antalet anställda minskar.
Om ett lönegolv läggs ovanför jämviktslönen (priset) kommer en
minskning i efterfrågan (behovet) av arbetskraft resultera i
ökad arbetslöshet. Det blir ett överskott på arbetskraft
eftersom utbjuden kvantitet överstiger efterfrågad kvantitet (utbudsöverskott).
Arbetslösheten leder till en ökning i tiden investerad
för att söka arbete. [Se figur 7.5, sid.147]
Skatter
När en vara eller tjänst är skattebelagd är den oftast
såld till ett högre pris än om den inte vore det. När skatten
läggs på priset ändras utbudskurvan (oftast) och ett nytt jämviktspris
skapas där denna nya utbudskurva skär efterfrågekurvan. Skattebeloppet
minus prisökningen anger fördelningen av skatten.
Vanligtvis minskar den köpta kvantiteten och priset ökar,
dock med ett mindre belopp än den ålagda skatten. Skatten
betalas delvis av säljaren och delvis av köparen. Andelen
som betalas av köparen respektive säljaren beror på utbudets priselasticitet
och efterfrågans priselasticitet.
Ju mer elastiskt utbudet är och ju mindre elastisk efterfrågan
är, desto större är prisökningen och mindre är minskningen
i kvantitet – och större andelen skatt betald av köparen.
Men om utbudet är fullkomligt oelastiskt eller efterfrågan
fullkomligt elastisk betalar säljaren hela skatten. Om utbudet
är fullkomligt elastiskt eller efterfrågan fullkomligt oelastisk
betalar köparen hela skatten [Se figur 7.7, sid.150 och figur 7.8,
sid.152]
Marknader för förbjudna varor
Om andra faktorer som påverkar hålls konstanta så gäller marknadsmekanismerna
även på illegala marknader. Straff för försäljning
av en illegal vara ökar kostnaden för att sälja den (alternativkostnaden
stiger) och utbudet minskar. Straff för köp av en illegal
vara minskar benägenheten att köpa den och efterfrågan minskar.
Priset blir högre eller lägre än det opåverkade
marknadspriset beroende på om säljare eller köpare riskerar
högst straff. Om lagar och lagtillämpning fungerar effektivt
minskar den efterfrågade och utbjudna kvantiteten successivt
mot noll. Eftersom det inte finns samhälleliga resurser
nog för detta kan samma resultat nås genom legalisering och beskattning.
Skillnaden blir att skatteintäkterna blir högre och kan
användas för effektivare bekämpning.
Stabilisering av jordbrukets pris och intäkter
Jordbrukarnas intäkter fluktuerar eftersom skördens storlek varierar
med klimatet. Efterfrågan för de flesta av dessa varor är oelastisk,
så de år då utbudet är mindre är priserna högre och jordbrukarnas
intäkter större - och andra år tvärt om. Stockholders (spekulanter)
och jordbrukspolitik verkar för att stabilisera dessa fluktuationer
i pris och intäkter. På en marknad med stockholders
och därmed lager är inte den producerade kvantiteten samma
som den utbjudna. Stockholders spekulerar och köper
vid ett lågt pris och säljer vid ett högre. Resultatet
blir ett fullkomligt elastiskt utbud vid det som de uppfattar
som framtida pris. När utbudet är litet (produktionen
låg) säljer stockholders från lager (för att göra en förtjänst) och
hindrar priset från att stiga. När utbudet är stort
(produktionen hög, goda år) köper stockholders (för att göra en investering)
och hindrar priset från att falla. På det viset hålls priset
på en konstant nivå.
Jordbrukarnas intäkter fluktuerar dock med produktionen och dessa
kan regleras genom jordbrukspolitik (subventioner mot jordbruket). |
|
|
 |
 |
|
 |
|
