Efterfrågans priselasticitet mäter hur den efterfrågade kvantiteten av en vara svarar mot en förändring i priset.

Efterfrågans priselasticitet = procentuell förändring i efterfrågad kvantitet / procentuell förändring i pris

Ju större elasticiteten är desto större är responsen av efterfrågad kvantitet på en prisförändring.

När den procentuella förändringen i efterfrågad kvantitet är mindre än den procentuella förändringen i pris är efterfrågan oelastisk (< 1).

När de procentuella förändringarna är lika stora är efterfrågan enhetselastisk (=1).

När den procentuella förändringen i efterfrågad kvantitet är större än den procentuella förändringen i pris är efterfrågan elastisk (> 1).

Fullkomligt elastisk efterfrågan innebär att även den minsta möjliga förändring i pris resulterar i en obegränsat stor förändring i efterfrågad kvantitet (om priset ökar/minskar har det enorm effekt på försäljningen).

Fullkomligt oelastisk efterfrågan innebär att den efterfrågade kvantiteten är samma vid alla priser. [Se figur 5.3, sid. 102]

Faktorer som påverkar efterfrågans priselasticitet är:

• Närheten till substitut. Ju närmare det är till substitut desto mer elastisk är efterfrågan på en vara. Om en vara saknar några bra substitut har den alltså en lägre elasticitet, konsumenterna är mindre priskänsliga.
• Hur stor del av inkomsten som varan upptar. Om andra faktorer hålls konstanta så gäller att ju större delen av inkomsten som spenderas på en vara, desto mer elastisk är dess efterfrågan. En prishöjning av en vara som upptar stor del av inkomsten innebär en stor förändring i hushållsbudgeten och leder till en reaktion.
• Tid som passerat sedan en prisändring. Ju längre tid som passerat sedan en prisändring, desto mer elastisk är efterfrågan. Strax efter att ett pris förändrats fortsätter konsumenterna köpa samma kvantitet. Efter en tid hittar de billigare substitut och den sålda kvantiteten av den första varan minskar. Kortsiktig efterfrågan beskriver reaktionen hos konsumenter på en prisförändring innan tillräcklig tid passerat för att hitta substitut, medan långsiktig efterfrågan beskriver reaktionen efter att substitut hittats.

Om efterfrågan är elastisk leder en prisminskning till en ökning av totala intäkter. Om efterfrågan är enhetselastisk leder en minskning i pris till oförändrade totala intäkter. Om efterfrågan är oelastisk leder en minskning av priset till en minskning av totala intäkter.

Detta inträffar på olika delar av en efterfrågekurva.

[Se figur 5.6, sid. 105]

Efterfrågans korselasticitet är ett mått på responsen hos efterfrågan hos en vara när priset på dess substitut eller komplement ändras (alla andra faktorer konstanta).

Efterfrågans korselasticitet = procentuell förändring i efterfrågad kvantitet / procentuell förändring i pris hos substitut eller komplement

Korselasticiteten är positiv för ett substitut och negativ för ett komplement.

Om produkter är substitut innebär det att om priset på den ena varan ökar, så ökar den efterfrågade kvantiteten av den andra varan (och tvärt om).

Om produkter är fullkomliga (perfekta) substitut innebär det att även den minsta möjliga förändring i pris hos den ena varan resulterar i en obegränsat stor förändring av efterfrågad kvantitet hos den andra.

Om två produkter är oberoende av varandra är korselasticiteten noll och de påverkar inte varandra.

Om produkter är komplement innebär det att om priset på den ena varan ökar så minskar den efterfrågade kvantiteten av den andra varan (och tvärt om). [Se figur 5.7, sid. 106]

Efterfrågans inkomstelasticitet mäter responsen hos efterfrågan på en förändring i inkomst (alla andra faktorer konstanta).

Efterfrågans inkomstelasticitet = procentuell förändring i efterfrågad kvantitet / procentuell förändring i inkomst

När inkomstelasticiteten är mellan 0 och 1 är efterfrågan inkomstoelastisk. När inkomsten ökar, ökar också efterfrågan, men den procentuella andelen av inkomsten som läggs på varan minskar.

När inkomstelasticiteten är större än 1 är efterfrågan inkomstelastisk. När inkomsten ökar, ökar också efterfrågan och även den procentuella andelen av inkomsten som läggs på varan ökar.

När inkomstelasticiteten är mindre än 0 är efterfrågan negativt inkomstelastisk. När inkomsten ökar minskar efterfrågan.

För normala varor är inkomstelasticiteten positiv, medan den för underlägsna varor är negativ.

[Se figur 5.8, sid. 107]

Utbudets priselasticitet mäter hur den utbjudna kvantiteten av en vara svarar mot en förändring i priset.

Utbudets priselasticitet = procentuell förändring i utbjuden kvantitet / procentuell förändring i pris

Utbudets priselasticitet beror på två saker:

• Möjligheten till faktorsubstituering. Vissa varor produceras genom att använda unika eller ovanliga produktionsfaktorer, dessa har låg utbudselasticitet. Andra använder mer vanliga faktorer med många substitut. Dessa har hög utbudselasticitet. De flesta varor ligger någonstans emellan. Den producerade kvantiteten kan ökas, men bara genom att åsamka högre kostnader.
• Tidsramen för beslut om utbudet. Man kan åtskilja tre olika tidshorisonter: ögonblickligt utbud, långsiktigt utbud och kortsiktigt utbud. Ögonblickligt utbud är den omedelbara förändringen i ett utbud vid en prisändring. Denna är olika elastisk beroende på varan/tjänstens natur. Långsiktigt utbud är när utbudet justerats med hjälp av alla tekniskt genomförbara anpassningar. Kortsiktigt utbud är när utbudet justerats med de faktorer som låter sig göras på kort sikt.