Utbildning
Språkkurser Ekonomikurser Chalmerskurser
Företagsekonomi Nationalekonomi Modern ekonomisk historia - efter 1913
Makro-ekonomi Mikro-ekonomi

Economics - Kapitel 12

Kapitel 12 - Monopoly

Visa stödord i texten


Ett monopol föreligger på en marknad när ett ensamt företag producerar en vara eller tjänst, eller ensam tillhandahåller en resurs. Monopol uppstår genom att inga nära substitut finns och att det finns etableringshinder som hindrar konkurrens. Dessa kan vara lagliga eller naturliga.

Lagliga etableringshinder kan vara monolpoly franschice (exklusiv rätt att erbjuda en vara/tjänst), myndighetsreglerad licens (ex. läkar- och advokatyrket, minskar konkurrensen), patent och copyright.

Naturligt etableringshinder kan vara att ett företag kan förse hela marknaden med en vara till ett lägre pris än flera kan. Detta på grund av economies of scale. [Se figur 13.1, sid. 297]

Höga inträdeskostnader kan också utgöra ett naturligt etableringshinder (ex. järnväg).


Single-price monopol

Ett Single-price monopol är ett företag som tar samma pris för varje enhet output. Monopolets efterfrågekurva är densamma som marknadens (branschens) efterfrågekurva.

För monopolföretaget är marginalintäkten lägre än priset (till skillnad från fullkomlig konkurrens där p = MR). Detta eftersom när priset sänks för att sälja fler enheter output, så påverkas totala intäkter (TR) på två sätt: det lägre priset resulterar i minskade intäkter och den ökade kvantiteten i ökade intäkter. Eftersom efterfrågan inte är fullkomligt elastisk (som i fullkomlig konkurrens där det enskilda företagets efterfrågekurva är lika med priset och rak) är MR inte konstant.[Se figur 13.2, sid. 298]

När den sålda kvantiteten ökar, stiger TR tills den når ett maximum, varefter den börjar minska. På vägen till maximumet är MR positiv, vid maximumet är MR = 0, och efter maximumet är MR negativ. [Se tabell 13.1, sid. 298]

Efterfrågans elasticitet påverkar förändringen i TR. Om efterfrågan är elastisk ökar TR när priset sänks. Detta eftersom ökningen i såld kvantitet överväger effekten på TR av ett lägre pris. Om efterfrågan är oelastisk minskar TR när priset sänks, den positiva effekten på TR av ökad såld kvantitet övervägs av den negativa effekten på TR av ett lägre pris.

De nivåer av output där efterfrågan är elastisk är de samma som när MR är positivt, sänkt pris ökar TR. De nivåer av output där efterfrågan är oelastisk är desamma som när MR är negativt, sänkt pris minskar TR. Den nivå på output när man inte kan tjäna mer (öka TR) på att sälja mer genom att sänka priset, och minskar TR om man gör detta är där efterfrågan är enhetselastisk och MR = 0.

Detta gör att ett vinstmaximerande monopolföretag aldrig producerar en output över den nivå där efterfrågan är enhetselastisk.

[Se figur 13.3, sid. 299]

Den nivå där TR är maximal är när MR = 0, men detta innebär inte att denna outputnivå ger maximal vinst! Man måste även beakta totala kostnader (genom att jämföra MR och MC).

Den nivå av output där monopolföretaget maximerar vinsten är när MR = MC. När MR är större än MC så ökar vinsten om man producerar ytterligare enheter, och när MR är mindre än MC minskar vinsten om man producerar ytterligare enheter. Alltså är vinsten (TR - TC) maximal när MR = MC!

Eftersom priset är högre än vad MR är för ett monopol, blir prisnivån den där efterfrågekurvan möter den utbjudna kvantiteten MR = MC.

Om denna nivå blir vinst, förlust eller break-even beror på priset och genomsnittliga totala kostnader (ATC). Om priset överstiger ATC gör man vinst, om de ligger lika gör man break-even och om ATC överstiger priset gör man förlust.

Vinsten kan avläsas som avståndet mellan ATC-kurvan och efterfrågekurvan (priset) multiplicerat med antalet sålda enheter.

[Se figur 13.4, sid. 302]

Om ett monopolföretag går med vinst lockas inte nya företag in på marknaden eftersom etableringshindren stoppar dem. Så medan det enskilda företaget i fullkomlig konkurrens bara kan göra vinst på kort sikt, kan monopolföretaget även göra det på lång sikt.


Prisdiskriminering


Prisdiskriminering (kallas även prisdifferentiering) innebär att man tar ut ett högre pris av vissa konsumenter än andra för samma vara, eller att man tar ut ett högre pris om en enskild konsument köper en liten kvantitet jämfört med en stor.

Prisdiskriminering är ett försök från monopolföretagets sida att omvandla konsumentöverskottet till ekonomisk vinst. Konsumentöverskottet är skillnaden mellan vad man betalar och det maximala pris vi är villiga att betala för en vara (hur högt vi värderar en vara uttryck i kronor).

Fullkomlig prisdiskriminering omvandlar allt konsumentöverskott genom att man tar olika priser för alla sålda enheter och får betalt exakt det som alla konsumenter är villiga att betala. Med fullkomlig prisdiskriminering är monopolföretagets MR-kurva samma som dess efterfrågekurva och man producerar samma mängd som skulle producerats vid fullkomlig konkurrens.

Företaget kan prisdiskriminera mellan olika konsumentgrupper på basis av ålder, yrkeskategori och andra karakteristika. Sådan diskriminering ökar företagets vinst om varje grupp har olika elastisk efterfrågan. För att maximera vinsten producerar företaget en sådan output att MC = MR, men tar så mycket betalt av varje grupp som deras efterfrågeelasticitet tillåter. Priserna kommer att skilja sig åt. Prisdiskriminering kan bara tillämpas om det är omöjligt för en konsument att sälja en vara vidare och om grupper med olika elasticitet kan urskiljas. [Se figur 13.5, 13.6, och 13.7, sid. 303-306]


Fullkomlig konkurrens vs Monopol

Om ett monopolföretag tar över alla företag på en marknad med fullkomlig konkurrens, och om teknologin och priserna på produktionsfaktorerna förblir desamma, så kommer monopolet att ta ett högre pris och bjuda ut en lägre kvantitet än i den fullkomliga konkurrensen.

Under fullkomlig konkurrens är priset för det enskilda företaget konstant och lika med MR. Alltså är MR konstant.

Under monopol är inte priset längre givet (konstant) utan kan manipuleras genom att variera utbjuden kvantitet. MR-kurvan är inte heller längre samma som efterfrågekurvan utan ligger under den. För att maximera vinsten produceras den kvantitet där MR = MC.

Under konkurrens blir utbudskurvan samma som MC-kurvan från och med och över den kvantitet där shutdown-point ligger. Summan av alla företags utbudskurvor blir branschens utbudskurva.

När ett enda företag tar över en hel bransch blir företagets MC-kurva samma som branschens MC-kurva, dvs. utbudskurvan.

Eftersom MR flyttat på sig blir den punkt där MC = MR inte samma som förut (jämviktspunkten). Denna förskjuts åt vänster. Den utbjudna kvantiteten blir lägre och möter efterfrågan i en punkt som innebär ett högre pris.

[Se figur 13.8, sid. 308]

Ju mer fullkomlig prisdiskriminering som monopolföretaget bedriver desto mer närmar sig den producerade mängden den som skulle ha producerats vid fullkomlig konkurrens.

Ett single-price monopol är mindre effektivt än fullkomlig konkurrens eftersom det hindrar några av fördelarna med handel att nås. Det fångar delar av konsumentöverskottet genom att begränsa utbudet och skapar ett deadweight loss.

Deadweight loss är den förlorade effektiviteten när konsument- och producentöverskottet minskar (genom att output ligger under dess effektiva nivå).

Ju mer monopolföretaget kan prisdiskriminera, desto mindre blir deadweight loss, desto större blir den ekonomiska vinsten och desto mindre blir konsumentöverskottet. [Se figur 13.9, sid. 309]

Monopol åsamkar kostnader som är lika med deadweight loss plus resurserna lagda på rent seeking. Rent seeking är aktiviteten att skapa ett monopol som kan generera ekonomisk vinst.

Rent seeking kan vara att köpa upp ett monopol till en lägre kostnad än vad det förväntas generera och göra en vinst. Det finns konkurrens mellan rentseekers som pressar upp priset för monopolet fram till den punkt när vinsten blir noll. Den som tjänar på monopolet är dess upphovsman. En annan form av rentseeking är att förmå politiker att lagstifta fram monopol.

Ett monopol kan vara mer effektivt än konkurrens om economies of scope och scale är så stora att monopolets output är högre och priserna lägre än de skulle ha varit vid konkurrens.

Ett temporärt monopol (patent) kan fungera som ett incitament för innovation eftersom det garanterar att upphovsmannen får njuta frukterna av sin innovation.


Föregående Nästa
Economics - Kapitel 1
Economics - Kapitel 3
Economics - Kapitel 4
Economics - Kapitel 5
Economics - Kapitel 6
Economics - Kapitel 7
Economics - Kapitel 8
Economics - Kapitel 9
Economics - Kapitel 10
Economics - Kapitel 11
Economics - Kapitel 12
Economics - Kapitel 13
Economics - Kapitel 14
Economics - Kapitel 15
Economics - Kapitel 16
Economics - Kapitel 17
Economics - Kapitel 18
Economics - Kapitel 19
Economics - Kapitel 20
copyright © 2001-2026 Magnus Arnevall