Utbildning
Språkkurser Ekonomikurser Chalmerskurser
Företagsekonomi Nationalekonomi Modern ekonomisk historia - efter 1913
Makro-ekonomi Mikro-ekonomi

Economics - Kapitel 15

Kapitel 15 - Labour Markets

Visa stödord i texten


Kvalificerad och okvalificerad arbetskraft

Skillnader i lön mellan kvalificerad och okvalificerad arbetskraft uppkommer delvis på grund av att kvalificerad arbetskraft har högre MP (produktivitet/enhet) än okvalificerad, och delvis därför att kvalificerande färdigheter är kostsamma att skaffa.

Den högre MP ger också högre MRP och eftersom efterfrågekurvan för arbete kommer av MRP-kurvan så ligger efterfrågekurvan högre ju mer kvalificerad arbetskraften är.

Humankapital är en form av realkapital och är de ackumulerade kunskaper och färdigheter som individer förvärvar genom utbildning, praktik, arbete och livserfarenhet.

Kvalificerande färdigheter är kostsamma att skaffa eftersom hushållen måste investera i humankapital för att nå dem. Investeringarna sker både i tid och i pengar. Detta innebär att kvalificerad arbetskraft bjuds ut på den (löne-) nivå som kompenserar både för arbetstiden och för kostnaden för att förvärva kompetensen.

Följaktligen ligger utbudskurvan för kvalificerat arbete över den för okvalificerat arbete.

Lönenivån för kvalificerad och okvalificerad arbetskraft bestäms av utbud och efterfrågan på de två marknaderna. Jämviktslönen är högre för kvalificerat arbete. Detta alltså på grund av det kvalificerade arbetets högre MRP och kostnaden att förvärva kompetensen.

[Se figur 16.1, sid. 384]


Fackföreningar och Monopson

Fackföreningar påverkar lönenivåerna genom att kontrollera utbudet av arbetskraft. På marknader med fungerande konkurrens kan facken bara uppnå högre löner på bekostnad av färre anställda. Fackföreningar i branscher med fungerande konkurrens kan också påverka deras medlemmars MRP genom att genom att stödja importrestriktioner, lönegolv och begränsad arbetskraftinvandring. Detta ökar efterfrågan för varorna de producerar.

[Se figur 16.4, sid. 390]

Monopson är en marknad med en enda köpare. Ett företag med monopsonställning kan göra en större vinst än ett företag som konkurrerar om arbetskraften. För att öka antalet anställda måste lönerna höjas, kostnaden för den ytterligare anställde är dock inte bara dennes lön, utan även kostnaden för att de andras löner (med samma arbete) också måste höjas. Detta innebär att en MC-kurva för arbetskraften kan läggas ovanför utbudskurvan. Vinstmaximering sker genom att sätta MRP = MC (och inte p som annars). Resultatet blir färre antal anställda till en lägre lön. [Se figur 16.5, sid. 391]

Bilateralt monopol uppstår när en fackförening har en monopolställning som säljare av arbetskraft, företaget har en monopsonställning som köpare av arbetskraft och lönenivån fastställs genom partsförhandling.

I ett monopson kan ett lagstadgat lönegolv öka både lönenivån och antalet anställda.

[Se figur 16.6, sid. 392]


Löneskillnader mellan kön och etniciteter

Löneskillnader mellan kön och etniciteter kommer av skillnader i typ av arbeten, diskriminering (svårt att mäta objektivt), skillnader i humankapital (avbrott i karriären för barn ger lägre ackumulering av humankapital) och skillnader i graden av specialisering (fördelningen market activity och non-market activity). [Se figur 16.8, sid. 395]


Föregående Nästa
Economics - Kapitel 1
Economics - Kapitel 3
Economics - Kapitel 4
Economics - Kapitel 5
Economics - Kapitel 6
Economics - Kapitel 7
Economics - Kapitel 8
Economics - Kapitel 9
Economics - Kapitel 10
Economics - Kapitel 11
Economics - Kapitel 12
Economics - Kapitel 13
Economics - Kapitel 14
Economics - Kapitel 15
Economics - Kapitel 16
Economics - Kapitel 17
Economics - Kapitel 18
Economics - Kapitel 19
Economics - Kapitel 20
copyright © 2001-2026 Magnus Arnevall