Kapitalmarknader (aktie-, obligations-
och lånemarknader) är de kanaler genom vilka hushållens besparingar
flyter in till företagen. Hushållen förser företagen med finansiellt
kapital och företagen använder detta för att köpa produktionsfaktorerna.
Kapital är en stock (en kvantitet uppmätt vid en given
tidpunkt), medan investeringar och värdeminskning är flöden.
Gross investment är anskaffandet av nytt kapital under
en viss tidsperiod som kapitalstocken, och värdeminskning
är den delen av kapitalstocken som slits ut under en given
tidsperiod.
Efterfrågan på kapital
Efterfrågan på kapital avgörs av företagens vinstmaximerande
beslut.
När ett företag använder kapital och ökar kvantiteten
realkapital avtar realkapitalets MRP successivt (lagen om avtagande
avkastning). För att hitta den mängd kapital som maximerar vinsten,
använder företaget kapital upp till den punkt där MRP av kapital
är lika med priset på kapital (räntan).
Den efterfrågade kvantiteten kapital är den där kapitalets
MRP är lika med dess alternativkostnad (räntan).
Ju högre räntenivån är, desto lägre är den efterfrågade
kvantiteten kapital.
Vid en hög räntenivå är nuvärdet av realkapitalets framtida
MRP (intäktsöverskott) lågt och antalet investeringar i realkapital
därför färre. Investeringarna i realkapital kräver
kapital, och därför minskar efterfrågan på kapital. Ju
lägre räntenivå, desto större är den efterfrågade kvantiteten
av kapital.
Efterfrågekurvan för kapital är alltså nedåtsluttande.
Marknadens efterfrågekurva för kapital är summan av alla enskilda
firmors efterfrågekurvor adderade horisontellt.
Efterfrågekurvan förskjuts åt höger av befolkningsökningar
och fluktuerar av teknologiska förändringar.
Utbudet av kapital
Utbudet av kapital beror på
hushållen sparbeslut. Sparandet beror på den nuvarande inkomsten
(ju högre inkomst ju mer sparande), förväntad framtida inkomst och
hur hushållen fördelar sin konsumtion över sin livstid.
Sparandet beror också på räntenivån. Räntenivån påverkar
sparandet på två sätt:
- Substitutionseffekten (hög räntenivå
stimulerar ökat sparande).
- Inkomsteffekten (om ett hushåll
är en nettoutlånare ökar inkomsten och sparandet
med ökad räntenivå, om hushållet är nettolånare blir effekten omvänd).
För marknaden som helhet gäller att
om räntan stiger (andra saker konstanta) så ökar kvantiteten utbjudet
kapital. Utbudskurvan för kapital är oelastisk på
kort sikt och tämlig elastisk på lång sikt. Utbudskurvan
är uppåtlutande. Förändringar i något som påverkar hushållens
sparande förskjuter utbudskurvan. Befolkningens storlek
och åldersfördelning, och förändringar i inkomst är faktorer
som förskjuter utbudskurvan över tiden.
Räntenivåer och stockprices
Räntenivåer och priser på tillgångar kan ses som två
sidor av samma mynt
Marknadskrafterna som skapar jämvikt på kapitalmarknaden
är desamma som på marknaderna för varor och tjänster.
Om räntenivån stiger över jämviktspriset överstiger
utbudet efterfrågan. Utlånarna tävlar om efterfrågan och räntan
sjunker.
Jämviktspriset är den genomsnittliga räntenivån. Räntenivåer
(priset för tillgångar) för olika tillgångar varierar kring
denna jämvikt genom korrigeringar för riskkompensation.
Marknader för naturtillgångar
Naturtillgångar är icke-producerade produktionsfaktorer givna
av naturen. Dessa kan vara förbrukningsvara och oersättliga.
Naturresursstocken är den totala tillgången och därmed också
utbudet. Utbudet är fixerat och fullkomligt oelastiskt.
Priset på naturtillgångar avgörs av räntenivån (som avgör
företagens tillgång på kapital, alltså efterfrågan), dess MRP (som
avgör efterfrågan på dess flöde) och naturresursstocken (som avgör
utbudet).
Priset på en naturresurs är sådant att dess framtida pris
är förväntat att stiga vid en nivå lika med räntenivån
och nå choke price vid den tidpunkt då naturresursen är totalt
förbrukad.
Det faktiska priset är i ständig förändring på grund av ny
information. Även om det framtida priset är förväntat att
stiga, kan det faktiska priset sjunka som resultat av ny
information. Informationen leder till en ökning av uppskattningen
av den återstående stocken eller en minskning i efterfrågan
på naturresursens flöde.
|
