Externa effekter är kostnader eller fördelar av en aktivitet (produktion eller konsumtion) som drabbar en tredje person utan att denne kan påverka aktivitetens omfattning.

En negativ extern effekt är en kostnad (inte nödvändigtvis materiell) till följd av produktionen som inte bärs av konsumenten utan av andra människor.

En positiv extern effekt är en fördel till följd av produktionen som inte åtnjutes av konsumenten utan av andra människor.

Externa effekter uppkommer när det inte finns någon marknad för den positiva eller negativa effekten av produktionen.

De vanligaste negativa externa effekterna i samhällsekonomin är miljöförstöring, de vanligaste positiva är den externa fördelen av utbildning och forskning.

Negativa och positiva externa effekter är en slags marknadsmisslyckande och leder till ineffektivitet eftersom de inte tas i beaktande av den som utför aktiviteten som framkallar dem. Det finns en tendens hos marknader att överproducera varor som genererar negativa externa effekter och underproducera de som skapar positiva.

Myndigheters ingripande kan tjäna till att öka marknaden effektivitet, öka den samhälleliga välfärden, när externa kostnader och fördelar skapas.

Externa effekter uppkommer när det saknas äganderättigheter. Ibland kan man övervinna en extern effekt genom att tilldela en äganderätt.

Coase teoremet säger att om äganderätter finns, och transaktionskostnaderna är låga blir privata marknadstransaktioner effektiva (det blir inga externa effekter). I detta fall uppnås det effektiva resultatet oavsett vem som har äganderätten (den som producerar eller utsätts för den externa effekten). [Se figur 20.3, sid. 483]

När inte äganderättigheter kan tilldelas kan myndigheterna tackla negativa externa effekter som miljöförstöring genom:

• Emission charges (pris per enhet förorening) [Se figur 20.4, sid. 486]
• Emission standards (begränsad tillåten kvantitet av utsläpp)
• Marketable permits (tillstånd till en viss kvantitet som kan handlas med mellan företag). [Se figur 20.5, sid.487]
• Skatter [Se figur 20.6, sid. 488]

Kunskap

Kunskap är både en konsumtionsvara och en produktionsfaktor som skapar positiva externa effekter. Positiva externa effekter från utbildning, när existerande kunskap förs vidare, uppkommer genom att färdigheter och träning ger förmåga att interagera och kommunicera mer effektivt.

Positiva externa effekter från forskning, när ny kunskap skapas, uppkommer genom att när någon gjort en upptäckt så kan andra använda den nya kunskapen.

Myndigheterna kan ingripa för att nå den samhällseffektiva nivån av utbildning, fortbildning och innovation. Tre verktyg finns tillgängliga för detta:

• Statligt understöd till privat utbildning [Se figur 20.7, sid. 491]
• Offentliga (below-cost) alternativ
• Patent och copyright

Statligt understöd och offentliga alternativ kan ge en samhällseffektiv nivå av utbildning och fortbildning.

Patent och copyrights skapar immateriella äganderättigheter och ökar incitamenten till innovation. Eftersom patent skapar ett temporärt monopol, måste dessa kostnader balanseras mot fördelarna av mer innovativ verksamhet.