Utbildning
Språkkurser Ekonomikurser Chalmerskurser
Företagsekonomi Nationalekonomi Modern ekonomisk historia - efter 1913
Makro-ekonomi Mikro-ekonomi

Economics - Kapitel 4

Kapitel 4 - Demand and Supply

Visa stödord i texten


Ekonomiska handlingar uppkommer genom knapphet, (scarcity) - wants överstiger resurserna tillgängliga för att tillfredställa dem. Man tvingas välja bland resurserna. När man gör detta konfronteras man med alternativkostnader. Om en varas alternativkostnad ökar så söker man efter ett mindre kostsamt substitut istället. Detta är "principle of substitution".

Alternativkostnad mäts i relative price som är priset på en vara delad med priset på en annan vara. Man uttrycker relative price som "en korg av varor och tjänster", alltså priset på en vara delad med priset på en korg med varor (prisindex). Detta relative price kallas real price och visar alternativkostnaden av en vara uttryckt i hur mycket av varukorgen som måste efterskänkas för att köpa varan. Det är real price som menas med "pris" i teorin om utbud och efterfrågan.



Efterfrågan


Den efterfrågade kvantiteten av en vara är den mängd som konsumenter planerar att köpa under en given tidsperiod vid ett visst pris. Efterfrågad kvantitet mäts som en mängd per enhet tid (ex. 1/dag eller 7/vecka).

Mängden av en vara som konsumenter planerar att köpa beror på flera faktorer, en av dem är priset på varan. Om de andra faktorerna är konstanta så minskar den efterfrågade kvantiteten när priset stiger. Detta kan bero på två orsaker:
  1. Substitutionseffekten. När priset på en vara stiger (andra faktorer konstanta) ökar priset i proportion till priset på substitut (och andra varor). Alternativkostnaden ökar och konsumenterna väljer substitut istället.
  2. Inkomsteffekten. När priset på en vara stiger (andra faktorer konstanta) ökar priset i proportion till konsumenternas inkomst. Med oförändrad inkomst och högre priser minskar konsumtionen, vanligtvis av den vara som prishöjts.
En efterfrågekurva visar förhållandet mellan pris och efterfrågad kvantitet (andra faktorer konstanta). Man kan betrakta den på två sätt. Dels hur stor efterfrågan är vid ett visst pris, och dels som det högsta pris man är villig eller förmögen att betala för den sista köpta enheten.

Med termen "efterfrågan" menas hela relationen mellan efterfrågad kvantitet och priset på en vara när alla andra faktorer som påverkar konsumenternas köpplaner hålls konstanta.

De andra faktorerna som påverkar efterfrågan är:
  • Priset på närliggande varor. Det finns två typer: komplementära och substitut. En komplementär vara används i samband med en annan vara (ex. freestyles och kassettband). Om priset på ett komplement ökar minskar påverkar detta även den andra varan (minskad försäljning av freestyles innebär minskad försäljning av kassettband). Ett substitut kan användas som ersättning för en annan vara (ex. päron och äpplen). Om priset på äpplen ökar köper folk päron istället.
  • Inkomst. Om andra faktorer är konstanta så gäller att när inkomsten ökar så köper folk mer av de flesta varor (och tvärt om). Detta gäller dock inte alla varor. Varor vars efterfrågan ökar med ökad inkomst är "normala varor". Varor vars efterfrågan minskar med ökad inkomst kallas "underlägsna varor" (exempelvis burkmat).
  • Förväntade framtida priser. Om priset på en vara förväntas stiga i framtiden, och om varan kan lagras, är alternativkostnaden för att köpa varan nu lägre än i framtiden. Alltså substituerar man över tiden. Man köper mer av varan innan prishöjningen och efterfrågan stiger. Omvänt köper man mindre innan en väntad prisminskning och efterfrågan sjunker.
  • Befolkningen. Efterfrågan hos en befolkning beror på dess storlek och åldersstruktur. Om andra faktorer är konstanta så gäller att ju större befolkningen är desto större är efterfrågan på varor och tjänster och ju större den proportionella delen av en viss åldersgrupp är, desto större är efterfrågan på varor använda av denna grupp.
  • Preferenser. Efterfrågan beror också på konsumenternas preferenser, -attityder gentemot och smak för olika varor och tjänster. Även om två individer har samma inkomst, varierar deras efterfrågan på olika varor.
[Se tabell 4.1, sid. 74 och figur 4.4, sid. 75]

Förändringar i faktorerna som påverkar konsumenternas köpplaner ger antingen en förflyttning längs efterfrågekurvan, eller en förskjutning av kurvan.

Om priset på en vara ändras och alla andra faktorer som påverkar konsumenternas köpplaner hålls konstanta sker en förflyttning längs efterfrågekurvan (den efterfrågade kvantiteten ändras). Om priset är konstant men någon annan faktor ändras sker en förskjutning av efterfrågekurvan (efterfrågan ändras).


Utbud

Den utbjudna kvantiteten av en vara är den mängd som producenterna planerar att sälja under en viss tidsperiod. Även denna uttrycks som mängd per enhet tid.

Mängden av en vara som producenter planerar att sälja beror på flera faktorer, en av dem är priset på varan. Om de andra faktorerna är konstanta så ökar den utbjudna kvantiteten när priset stiger.
Detta beror på ökade alternativkostnader. Alternativkostnaden för att bjuda ut en ytterligare enhet av en vara ökar när den producerade kvantiteten ökar. Så ju högre priset på en vara är desto villigare är producenterna att ådra sig en högre alternativkostnad av en ökning i produktionen.


En utbudskurva visar relationen mellan utbjuden kvantitet och pris (andra faktorer konstanta). Även denna kan betraktas på två sätt: dels som den kvantitet som planeras säljas vid varje pris, och dels som det minimala pris till vilket den sista enheten blir utbjuden.

Med termen "utbud" menas hela relationen mellan utbjuden kvantitet och priset på en vara när alla andra faktorer som påverkar hålls konstanta.

Andra faktorer som påverkar utbudet är:
  • Pris på produktionsfaktorerna. Om priserna på de produktionsfaktorer som krävs för att producera en vara (ex. arbetskraft) stiger så ökar kostnaden för produktionen, med ett givet marknadspris bjuder då producenten ut en lägre kvantitet.
  • Pris på närliggande varor. Om man med samma produktionsutrustning kan producera flera varor är dessa substitut i produktionen. En ökning i priset på den ena varan innebär minskad produktion av den andra varan. Komplement i produktionen innebär att två varor måste produceras tillsammans, den ena är en biprodukt av den andra. En ökning i pris av den ena varan innebär ökad utbjuden kvantitet även av dess biprodukt - den andra varan.
  • Förväntade framtida priser. Om priset på en vara förväntas stiga i framtiden, och om varan kan lagras, är förtjänsten för att sälja varan nu lägre än i framtiden. Alltså substituerar man över tiden. De bjuder ut mindre av varan innan prishöjningen och utbudet sjunker. Omvänt bjuder man ut mer innan en väntad prisminskning och utbudet stiger.
  • Antalet producenter. När nya företag går in på en marknad (och inga lämnar den) så ökar den utbjudna kvantiteten. Om andra faktorer hålls konstanta så gäller att ju större antal producenter som bjuder ut en vara desto större är utbudet.
  • Teknologi. Ny teknologi som möjliggör för producenterna att använda mindre av produktionsfaktorerna sänker kostnaderna för att producera varan och ökar utbudet.

[Se tabell 4.2, sid. 78 och figur 4.7, sid. 79]

Förändringar i faktorerna som påverkar producenternas säljplaner ger antingen en förflyttning längs utbudskurvan, eller en förskjutning av kurvan.

Om priset på en vara ändras och alla andra faktorer som påverkar producenternas säljplaner hålls konstanta sker en förflyttning längs utbudskurvan (den utbjudna kvantiteten ändras). Om priset är konstant men någon annan faktor ändras sker en förskjutning av utbudskurvan (utbudet ändras).


Bestämning av priset och förändringar i pris och kvantitet

Priset regleras av kvantiteterna som bjuds ut och efterfrågas. Ju högre priset är desto större är den utbjudna kvantiteten och desto lägre är den efterfrågade kvantiteten. Vid höga priser är det ett överskott - kvantiteten som bjuds ut är större än den som efterfrågas. Detta gör att krafter verkar för att priserna faller (producenter bjuder ut under varandra och konsumenter erbjuder sig att köpa till lägre pris).
Vid låga priser är det ett underskott - kvantiteten som bjuds ut är mindre än den som efterfrågas. Krafter verkar nu för att priserna stiger (Konsumenter bjuder över varandra och producenter höjer priset). Det finns bara ett pris när den utbjudna kvantiteten matchar den efterfrågade. Detta är jämviktspriset, vid detta pris finns inga krafter som påverkar priset.


Förändringar i utbud och efterfrågan leder till förändringar i pris och av kvantiteten som köps och säljs.

  1. En ökning i efterfrågan leder till en ökning av priset och en ökning av den sålda och köpta kvantiteten.
  2. En minskning i efterfrågan leder till en minskning av priset och en minskning av den sålda och köpta kvantiteten.
  3. En ökning i utbudet leder till en minskning av priset och en ökning av den sålda och köpta kvantiteten.
  4. En minskning i utbudet leder till en ökning av priset och en minskning av den sålda och köpta kvantiteten.
  5. En ökning i efterfrågan samtidigt med en ökning av utbudet leder till en ökning av den sålda och köpta kvantiteten, men priset kan öka, minska eller förbli oförändrat. Om ökningen i efterfrågan är större än ökningen i utbud stiger priset och tvärt om. Om ökningen är lika stor ändras inte priset.
  6. En minskning i efterfrågan samtidigt med en minskning av utbudet leder till en minskning av den sålda och köpta kvantiteten, men priset kan öka, minska eller förbli oförändrat. Om minskningen i efterfrågan är större än minskningen i utbud sjunker priset och tvärt om. Om minskningen är lika stor ändras inte priset.
  7. En ökning i efterfrågan samtidigt med en minskning av utbudet leder till en ökning av priset, men den sålda och köpta kvantiteten kan öka, minska eller förbli oförändrad.
  8. En minskning i efterfrågan samtidigt med en ökning av utbudet leder till en minskning av priset, men den sålda och köpta kvantiteten kan öka, minska eller förbli oförändrad.


Föregående Nästa
Economics - Kapitel 1
Economics - Kapitel 3
Economics - Kapitel 4
Economics - Kapitel 5
Economics - Kapitel 6
Economics - Kapitel 7
Economics - Kapitel 8
Economics - Kapitel 9
Economics - Kapitel 10
Economics - Kapitel 11
Economics - Kapitel 12
Economics - Kapitel 13
Economics - Kapitel 14
Economics - Kapitel 15
Economics - Kapitel 16
Economics - Kapitel 17
Economics - Kapitel 18
Economics - Kapitel 19
Economics - Kapitel 20
copyright © 2001-2026 Magnus Arnevall