Ekonomiska handlingar uppkommer genom
knapphet, (scarcity) - wants överstiger resurserna tillgängliga
för att tillfredställa dem. Man tvingas välja bland resurserna.
När man gör detta konfronteras man med alternativkostnader.
Om en varas alternativkostnad ökar så söker man
efter ett mindre kostsamt substitut istället. Detta är "principle
of substitution".
Alternativkostnad mäts i relative price som är
priset på en vara delad med priset på
en annan vara. Man uttrycker relative price som "en korg
av varor och tjänster", alltså priset
på en vara delad med priset på en korg med
varor (prisindex). Detta relative price kallas real price
och visar alternativkostnaden av en vara uttryckt i hur mycket
av varukorgen som måste efterskänkas för att
köpa varan. Det är real price som menas med "pris"
i teorin om utbud och efterfrågan.
Efterfrågan
Den efterfrågade kvantiteten av
en vara är den mängd som konsumenter planerar
att köpa under en given tidsperiod vid ett visst pris.
Efterfrågad kvantitet mäts som en mängd per
enhet tid (ex. 1/dag eller 7/vecka).
Mängden av en vara som konsumenter
planerar att köpa beror på flera faktorer,
en av dem är priset på varan. Om de andra faktorerna
är konstanta så minskar den efterfrågade
kvantiteten när priset stiger. Detta kan bero på två
orsaker:
- Substitutionseffekten. När priset
på en vara stiger (andra faktorer konstanta) ökar priset
i proportion till priset på substitut (och andra
varor). Alternativkostnaden ökar och konsumenterna väljer
substitut istället.
- Inkomsteffekten. När priset
på en vara stiger (andra faktorer konstanta) ökar priset
i proportion till konsumenternas inkomst. Med oförändrad
inkomst och högre priser minskar konsumtionen, vanligtvis av den vara
som prishöjts.
En efterfrågekurva visar förhållandet
mellan pris och efterfrågad kvantitet (andra faktorer konstanta).
Man kan betrakta den på två sätt. Dels hur stor
efterfrågan är vid ett visst pris, och dels som det
högsta pris man är villig eller förmögen
att betala för den sista köpta enheten.
Med termen "efterfrågan"
menas hela relationen mellan efterfrågad kvantitet och
priset på en vara när alla andra faktorer som
påverkar konsumenternas köpplaner hålls konstanta.
De andra faktorerna som påverkar
efterfrågan är:
- Priset på närliggande
varor. Det finns två typer: komplementära och substitut.
En komplementär vara används i samband med
en annan vara (ex. freestyles och kassettband). Om priset på
ett komplement ökar minskar påverkar detta även
den andra varan (minskad försäljning av freestyles innebär
minskad försäljning av kassettband). Ett substitut kan användas
som ersättning för en annan vara (ex. päron
och äpplen). Om priset på äpplen ökar köper folk
päron istället.
- Inkomst. Om andra faktorer är
konstanta så gäller att när inkomsten ökar
så köper folk mer av de flesta varor (och
tvärt om). Detta gäller dock inte alla varor. Varor
vars efterfrågan ökar med ökad inkomst
är "normala varor". Varor vars efterfrågan
minskar med ökad inkomst kallas "underlägsna
varor" (exempelvis burkmat).
- Förväntade framtida priser.
Om priset på en vara förväntas stiga i framtiden,
och om varan kan lagras, är alternativkostnaden för
att köpa varan nu lägre än i framtiden.
Alltså substituerar man över tiden. Man köper mer
av varan innan prishöjningen och efterfrågan stiger. Omvänt
köper man mindre innan en väntad prisminskning
och efterfrågan sjunker.
- Befolkningen. Efterfrågan hos
en befolkning beror på dess storlek och åldersstruktur.
Om andra faktorer är konstanta så gäller att ju större
befolkningen är desto större är efterfrågan
på varor och tjänster och ju större den proportionella
delen av en viss åldersgrupp är, desto större
är efterfrågan på varor använda av denna
grupp.
- Preferenser. Efterfrågan beror
också på konsumenternas preferenser, -attityder
gentemot och smak för olika varor och tjänster. Även
om två individer har samma inkomst, varierar deras efterfrågan
på olika varor.
[Se tabell 4.1, sid. 74 och figur 4.4, sid.
75]
Förändringar i faktorerna
som påverkar konsumenternas köpplaner ger antingen
en förflyttning längs efterfrågekurvan, eller
en förskjutning av kurvan.
Om priset på en vara ändras
och alla andra faktorer som påverkar konsumenternas köpplaner hålls
konstanta sker en förflyttning längs efterfrågekurvan
(den efterfrågade kvantiteten ändras). Om priset är
konstant men någon annan faktor ändras sker en förskjutning
av efterfrågekurvan (efterfrågan ändras).
Utbud
Den utbjudna kvantiteten av en vara är
den mängd som producenterna planerar att sälja
under en viss tidsperiod. Även denna uttrycks som mängd per enhet
tid.
Mängden av en vara som producenter
planerar att sälja beror på flera faktorer,
en av dem är priset på varan. Om de andra faktorerna
är konstanta så ökar den utbjudna kvantiteten
när priset stiger.
Detta beror på ökade alternativkostnader. Alternativkostnaden
för att bjuda ut en ytterligare enhet av en vara ökar
när den producerade kvantiteten ökar. Så ju högre
priset på en vara är desto villigare är producenterna
att ådra sig en högre alternativkostnad av en ökning
i produktionen.
En utbudskurva visar relationen
mellan utbjuden kvantitet och pris (andra faktorer konstanta).
Även denna kan betraktas på två sätt: dels
som den kvantitet som planeras säljas vid varje pris,
och dels som det minimala pris till vilket den sista enheten
blir utbjuden.
Med termen "utbud" menas hela
relationen mellan utbjuden kvantitet och priset
på en vara när alla andra faktorer som påverkar hålls
konstanta.
Andra faktorer som påverkar utbudet
är:
- Pris på produktionsfaktorerna.
Om priserna på de produktionsfaktorer som krävs
för att producera en vara (ex. arbetskraft) stiger så ökar
kostnaden för produktionen, med ett givet marknadspris bjuder då
producenten ut en lägre kvantitet.
- Pris på närliggande
varor. Om man med samma produktionsutrustning kan producera flera
varor är dessa substitut i produktionen. En ökning
i priset på den ena varan innebär minskad produktion
av den andra varan. Komplement i produktionen innebär
att två varor måste produceras tillsammans, den
ena är en biprodukt av den andra. En ökning
i pris av den ena varan innebär ökad utbjuden
kvantitet även av dess biprodukt - den andra varan.
- Förväntade framtida priser.
Om priset på en vara förväntas stiga i framtiden,
och om varan kan lagras, är förtjänsten för
att sälja varan nu lägre än i framtiden. Alltså
substituerar man över tiden. De bjuder ut mindre av varan
innan prishöjningen och utbudet sjunker. Omvänt bjuder
man ut mer innan en väntad prisminskning och utbudet
stiger.
- Antalet producenter. När nya
företag går in på en marknad (och inga lämnar den)
så ökar den utbjudna kvantiteten. Om andra faktorer
hålls konstanta så gäller att ju större antal producenter
som bjuder ut en vara desto större är utbudet.
- Teknologi. Ny teknologi som möjliggör
för producenterna att använda mindre av produktionsfaktorerna
sänker kostnaderna för att producera varan och ökar
utbudet.
[Se tabell 4.2, sid. 78 och figur 4.7, sid.
79]
Förändringar i faktorerna
som påverkar producenternas säljplaner ger antingen en förflyttning
längs utbudskurvan, eller en förskjutning av kurvan.
Om priset på en vara ändras
och alla andra faktorer som påverkar producenternas säljplaner
hålls konstanta sker en förflyttning längs utbudskurvan
(den utbjudna kvantiteten ändras). Om priset är konstant
men någon annan faktor ändras sker en förskjutning
av utbudskurvan (utbudet ändras).
Bestämning av priset och förändringar
i pris och kvantitet
Priset regleras av kvantiteterna
som bjuds ut och efterfrågas. Ju högre priset
är desto större är den utbjudna kvantiteten och
desto lägre är den efterfrågade kvantiteten.
Vid höga priser är det ett överskott - kvantiteten
som bjuds ut är större än den som efterfrågas. Detta
gör att krafter verkar för att priserna faller (producenter
bjuder ut under varandra och konsumenter erbjuder sig att köpa till lägre
pris).
Vid låga priser är det ett underskott - kvantiteten
som bjuds ut är mindre än den som efterfrågas. Krafter verkar
nu för att priserna stiger (Konsumenter bjuder över varandra och
producenter höjer priset). Det finns bara ett pris när
den utbjudna kvantiteten matchar den efterfrågade.
Detta är jämviktspriset, vid detta pris finns inga krafter
som påverkar priset.
Förändringar i utbud
och efterfrågan leder till förändringar i pris
och av kvantiteten som köps och säljs.
- En ökning i efterfrågan
leder till en ökning av priset och en ökning
av den sålda och köpta kvantiteten.
- En minskning i efterfrågan
leder till en minskning av priset och en minskning av
den sålda och köpta kvantiteten.
- En ökning i utbudet leder
till en minskning av priset och en ökning av den
sålda och köpta kvantiteten.
- En minskning i utbudet leder
till en ökning av priset och en minskning av den
sålda och köpta kvantiteten.
- En ökning i efterfrågan
samtidigt med en ökning av utbudet leder till en ökning
av den sålda och köpta kvantiteten, men priset
kan öka, minska eller förbli oförändrat.
Om ökningen i efterfrågan är större
än ökningen i utbud stiger priset och tvärt
om. Om ökningen är lika stor ändras inte
priset.
- En minskning i efterfrågan
samtidigt med en minskning av utbudet leder till en minskning
av den sålda och köpta kvantiteten, men priset
kan öka, minska eller förbli oförändrat.
Om minskningen i efterfrågan är större
än minskningen i utbud sjunker priset och tvärt
om. Om minskningen är lika stor ändras inte priset.
- En ökning i efterfrågan
samtidigt med en minskning av utbudet leder till en ökning
av priset, men den sålda och köpta kvantiteten
kan öka, minska eller förbli oförändrad.
- En minskning i efterfrågan
samtidigt med en ökning av utbudet leder till en minskning
av priset, men den sålda och köpta kvantiteten
kan öka, minska eller förbli oförändrad.
|