Fråga 1 (6 poäng)
Omvärlden har betydelse för organisationers utveckling. Jacobsen och Thorsvik skiljer mellan teknisk och institutionell omvärld. Förklara vad den ena respektive den andra typen av omvärld innebär.

Med teknisk omvärld menar dom alla de förhållanden utanför en organisation som direkt påverkar hur den löser sina uppgifter. Sådana förhållanden kan grupperas i två kategorier:

• Förhållanden som har betydelse för organisationens resurser. Till exempel råvaror, underleveranser, kvalificerad arbetskraft, kapital etc.
• Förhållanden som har betydelse för organisationens resultat. De kan omfatta efterfrågan på produkterna, krav på produkterna eller sättet att producera eller distribuera dem.

Begreppet institutionell omvärld syftar på hur kulturella förhållanden i omvärlden kan påverka organisationen. Institutionell omvärld kan preciseras i tre punkter:

• Alla organisationer står under tryck att tillgodose rationalitetsnormer och värderingar i omvärlden som har relevans för deras verksamhet.
• Organisationer försöker därför ta hänsyn till sådana externa normer och värderingar i målformuleringar och i sitt sätt att organisera verksamheten.
• För att påverka omvärldens uppfattning om organisationens mål och verksamhet, och för att säkra nödvändig legitimitet och erforderligt stöd, kan organisationer använda mål och formell struktur för styrning, samordning och kontroll som saknar praktisk betydelse för det arbete som utförs. Syftet är att signalera att man tar hänsyn till hur man anser att något bör utformas.

Fråga 2 (6 poäng)
Beskriv och förklara tre av Henry Mintzbergs strukturella typologier. I svaret skall ingå vad som kännetecknar de typologier du valt att beskriva.

• Entreprenörsorganisationen: kännetecknas av hierarki som samordningsmekanism
  
• Maskinbyråkratin: kännetecknas av produktion, viktigt med närvaro, centraliserad beslutsmakt, formalisering, stor administrativ komponent, ofta funktionellt specialiserade
  
• Den divisionaliserade organisationen: kännetecknas av marknadsbaserade divisioner som binds samman av en central administrativ struktur
  
• Den professionella byråkratin: kännetecknas av låg lojalitet mot organisationen, byråkratisk, decentraliserad, standardisering, specialisering
  
• Den innovativa organisationen (ad hoc-krati): kännetecknas av lös organisation, auktoritetshierarkin inte klar, decentraliserad beslutsmak (konsultföretag)

Fråga 3 (6 poäng)
I Scheins kulturteori ingår olika kulturella nivåer - artefakter, värderingar och normer samt grundläggande antaganden. Beskriv vad de olika nivåerna innebär och vad de kan betyda för en organisation.

I botten ligger organisationens grundläggande antaganden. Dessa är vanligtvis något som individen tar för givet och inte medvetet reflekterar över. I nivån över dom grundläggande antagandena ligger värderingar och normer som är medvetna och ibland uttalade val om hur situationer bör bemötas. Den översta nivån utgörs av så kallade artefakter, bland annat konkreta fysiska föremål, beteenden och jargong.

Värderingar följer ofta som en konsekvens av organisationens grundläggande antaganden. Om man till exempel har antagit människors lika värde, så ger det att lika fall skall behandlas lika. Organisationen kommer då följaktligen att sträva mot konsekvens och förutsägbarhet i sitt bemötande av individer. Normer är till skillnad från värderingar inte abstrakta ideal utan konkreta riktlinjer för organisationens handlande. Artefakter måste tolkas. Man kan inte enbart betrakta artefakter utifrån vad dom ser ut att vara, utan dom måste tolkas i sitt sammanhang.

Fråga 4 (6 poäng)
Makt är något som tillskrivs ledare. Ibland brukar vi använda begreppet auktoritet istället.
   a) Red ut skillnaden/sambandet mellan makt och auktoritet.
   b) Ledarstilar har beskrivits som demokratiska kontra auktoritära.
       Förklara innebörden av den ena respektive den andra ledarstilen.

a) Makt är en aktörs förmåga att övervinna motstånd för att nå ett mål. Makt kan utövas genom:

• Tvång
• Manipulation
• Övertalning
• Auktoritet

När maktbruk uppfattas som riktig talar man om legitim makt eller auktoritet. Auktoritet är något som underordnade ger ledningen. Auktoritet förutsätter att det mellan ledning och underordnad finns en kontraktsmässig jämvikt mellan prestation och belöning. Det finns olika former av auktoritet:

• Legal
• Traditionell
• Karismatisk
• Professionell

b) Det som skiljer auktoritära från demokratiska ledare är förmågan och viljan att delgera beslutsmakt.

En auktoritär ledare är en person som tenderar att centralisera beslutsmakt och bygga sin ledarstil på den makt som ligger i formell position och kontroll över belöningar. En välmenande auktoritär ledare lägger vikt vid att motivera besluten för medarbetarna och inviterar gärna till frågor och kommentarer, som ett led i argumentationen för att besluten är riktiga. En konsulterande ledare presenterar förslag till beslut och inbjuder till kommentarer och förslag innan han bestämmer något.

En demokratisk ledare delegerar beslutsmakt till medarbetarna och uppmuntrar dem att aktivt delta i utformningen av sin arbetsplats.


Fråga 5 (6 poäng)
I kursboken beskrivs James G Marchs två teorier om kunskap - utnyttjande respektive utforskning. Jacobsen och Thorsvik relaterar dessa två teorier till enkel- respektive dubbelkretslärande. Red ut innebörden av utnyttjande respektive utforskning, enkel- respektive dubbelkretslärande och sambanden dem emellan.

"Modell I" enligt Argyris innebär att man har en medveten anammad teori för hur man handlar och en omedveten bruksteori. Den viktigaste konsekvensen av denna handlingsmodell är att den skapar en attityd som bidrar till att människor inte lär av sina misstag. Och ännu värre: den kan medverka till att misstag upprätthålls och förstärks, eftersom man inte är villig att fråga sig om det man gör är ändamålsenligt. Handlingsmodellen är i grunden defensiv. Modellen innebär en enkel form av inlärning som kallas enkelkretstänkande. Enkelkretstänkande kan vara effektivt om bruksteorins handlingsrepertoar gör att man lyckas lösa problemet.

Om problemet består kan det vara nödvändigt att ifrågasätta förutsättningarna för att man handlar som man gör. Då är man enligt Argyris över på en annan form av lärande som man har valt att kalla dubbelkretstänkande. Vid dubbelkretstänkande sätter man ständigt frågetecken för de grundläggande premisser som ligger till grund för ens handlande, och är därmed kritiskt reflekterande inför den bruksteori som producerar handlingarna.

Den viktigaste skillnaden mellan enkel- och dubbelkretslärande är viljan att ständigt bedöma och utvärdera sina val, gärna genom öppen diskussion med andra.

"Utnyttjande" enligt March handlar om att förbättra existerande rutiner, arbetsformer och procedurer för att till exempel hitta fram till system som ger snabbare kundhantering eller produktionssätt som leder till färre produktfel. Han kallar den utnyttjande eftersom den bidrar till att man bättre kan utnyttja de resurser som man förfogar över. Detta liknar vad man får genom enkelkretstänkande.

"Utforskning" innebär att en enhet lär sig något helt nytt, ser världen på ett nytt sätt eller finner nya alternativ. Detta är nödvändigt för att människor och organisationer ska utvecklas, för att förnyelse och nytänkande ska kunna ske. Denna slags kunskap kan relateras till dubbelkretstänkande.