Catullus - Kärlek vid första ögonkastet
(saffisk vers)
51
Ille mi par esse deo videtur,
Den mannen tycks mig vara jämlik en gud,
ille, si fas est, superare divos,
den mannen, om man för gudarna får säga så, överstiger
gudarna,
qui sedens adversus identidem te
som sitter mitt emot dig och oavbrutet på dig
spectat et audit
tittar och hör
dulce ridentem, misero quod omnis
när du skrattar ljuvt, vilket olyckliga mig alla
eripit sensus mihi: nam simul te
mina känslor berövar: för så fort dig
Lesbia, aspexi, nihil est super mi
Lesbia, jag ser, finns det inget kvar
vocis in ore,
av rösten i min mun,
lingua sed torpet, tenuis sub artus
men tungan är förstelnad, tunn genom lämmarna
flamma demanat, sonitu suopte
en flamma flyter ner, av sitt eget ljud
tintinant aures, gemina teguntur
öronen ringer, dubbelt höljs
lumina nocte.
mina ögon av natt.
Otium, Catulle, tibi molestum est.
Overksamhet, Catullus, är bekymmersamt för dig.
Otio exsultas nimiumque gestis.
Overksamhet exhalterar och uppfyller dig alltför mycket.
Otium et reges prius et beatas
Overksamhet förr både kungar och blomstrande
perdidit urbes.
städer fördärvade. |
|
|
