Modellen för aggregerat utbud och efterfrågan kan förklara tre makroekonomiska egenskaper: tillväxten av potentiell BNP, inflationen och konjunkturcyklerna.

På dess x-axel visas kvantitet real BNP och på dess y-axel real prisnivå.


Aggregerat utbud

Kvantiteten av aggregerat BNP (Y) som bjuds ut beror på tre faktorer:

1. Kvantiteten arbete (N)
2. Kvantiteten kapital (K)
3. Den teknologiska nivån (T)

Y är alltså en funktion av N, K och T och ökar när någon av dessa ökar.

Full sysselsättning uppstår vid den lönenivå där efterfrågan på arbetskraft möter utbudet. Arbetslösheten är då på sin naturliga nivå. Den reala BNP som bjuds ut när arbetslösheten är på sin naturliga nivå är samma som den potentiella BNP. Den potentiella BNP uppstår genom att arbete, kapital och den teknologiska nivån utnyttjas fullt ut.


Långsiktigt aggregerat utbud

Olika händelser får den reala BNP att flytta sig från den potentiella och därmed arbetslöshetsnivån att gå från den naturliga. När detta händer, sätts krafter i spel som verkar för att återföra balansen.

På lång sikt har tillräckligt tid förflutit för att dessa krafter hunnit verka och därför är ¨på lång sikt real BNP lika med potentiell BNP och det råder full sysselsättning.

Den långsiktiga aggregerade utbudskurvan (LAS) är vertikal (oberoende av prisnivån). Detta eftersom en förändring i prisnivån ger proportionellt lika stora ökningar av priserna på varor/tjänster och priserna på produktionsfaktorerna. [Se figur 24.1, sid.581]

Den långsiktiga aggregerade utbudskurvan flyttas bara när potentiell BNP ändras.


Kortsiktigt aggregerat utbud

På kort sikt ligger real BNP ovan eller under den potentiella och arbetslöshetsnivån är över eller under den naturliga. Den kortsiktiga aggregerade utbudskurvan benämns SAS.

Kortsiktigt aggregerat utbud är förhållandet mellan den reala BNP som bjuds ut och prisnivån på kort sikt när lönenivån och annat som spelar in på produktionen är konstant. Produktionen ökar med högre pris (eftersom inte faktorpriserna följer efter).

[Se figur 24.2 och 24.3, sid.582]


Förändringar i aggregerat utbud

Den långsiktiga aggregerade utbudskurvan flyttas bara när potentiell BNP ändras.

Potentiell BNP ändras av tre anledningar:

1. Förändringar i kvantiteten arbete (vid full sysselsättning). Potentiell BNP ökar med ökande arbetskraft.
2. Förändringar i kvantiteten kapital. Ju större stock av kapital och humankapital, desto större produktion.
3. Teknologiska framsteg. Förbättrade produktionsprocesser ökar produktiviteten.

Alla de faktorer som påverkar det långsiktiga aggregerade utbudet påverkar också det kortsiktiga. Om potentiell BNP ökar, bjuds mer real BNP ut på lång sikt, men mer real BNP bjuds också ut kortsiktigt vid varje prisnivå.

En ökning av lönenivån (eller ett annat faktorpris) minskar det kortsiktiga aggregerade utbudet, men påverkar inte det långsiktiga.

[Se figur 24.4, sid. 584]


Aggregerad efterfrågan

Real BNP är lika med aggregerad expenditure vilket i sin tur är lika med privat konsumtion (C), investeringar (I), offentlig konsumtion (G) och nettoexport (X). Detta uttrycks genom den aggregerade efterfrågekurvan (AD). [Se figur 24.5, sid. 585]

AD-kurvan lutar negativt av två anledningar:

1. Effekten av pengarnas köpkraft. Om köpkraften ökar så ökar den aggregerade efterfrågan och tvärt om. Lägre pris ger ökad real köpkraft = ökad AD.
2. Substitutionseffekterna. Denna har två delar: intertemporal och international. Intertemporal innebär att räntenivåerna stiger med prisnivåerna och man lägger större del av inkomsten på sparande än på konsumtion. International innebär att ju högre den inhemska prisnivån är, ju högre är den i förhållande till utlandets, och färre inhemska varor köps. [Se figur 24.6, sid. 586]

Förändringar i aggregerad efterfrågan

Förändringar i aggregerad efterfrågan innebär att AD-kurvan förskjuts.

De faktorer som förskjuter AD-kurvan är:

• Förväntningar. En ökad förväntad framtida inkomst eller inflation ökar AD och tvärt om. Ökad förväntad vinst får företagen att öka efterfrågan på realkapital och ökar därmed också AD (och tvärt om).
• Internationella faktorer. Växelkursen (kronans styrka i förhållande till andra valutor) påverkar. En ökning av växelkursen minskar den inhemska efterfrågan och därmed AD. Andra länders inkomstnivåer påverkar också. Ökade inkomstnivåer innebär ökad nettoexport och därmed ökad AD.
• Finans- och penningpolitik. Finanspolitik innebär att myndigheterna kan öka AD genom att öka den disponibla inkomsten (sänka skatten/öka bidragen) och öka den offentliga konsumtionen. Penningpolitik innebär att AD kan ökas genom att öka penningmängden eller sänka utlåningsräntan till bankerna.
  
  [Se figur 24.7, sid. 588]

Makroekonomisk jämvikt

Kortsiktig makroekonomisk jämvikt uppstår när AD möter SAS. [Se figur 24.8, sid. 589]

Denna jämvikt behöver inte nödvändigtvis uppstå vid full sysselsättning. Jämviktspunkten måste i så fall ligga på LAS-kurvan.

Om real BNP vid den kortsiktiga jämvikten är lägre än den potentiella har vi en arbetslöshetsnivå över den naturliga. Skillnaden mellan real och potentiell BNP kallas då recessionsgap.

Antingen har ekonomin upplevt en recession, eller så har real BNP växt långsammare än den långsiktiga tillväxtnivån.

Om real BNP vid den kortsiktiga jämvikten lika med den potentiella råder full sysselsättning.

Om real BNP vid den kortsiktiga jämvikten är högre än den potentiella har vi en arbetslöshetsnivå under den naturliga. Skillnaden mellan real och potentiell BNP kallas då inflationsgap. Denna skillnad skapar en inflationspress på ekonomin.

[Se figur 24.9, sid. 590]


Långsiktig tillväxt och inflation

Långsiktig tillväxt uppkommer eftersom LAS flyttar sig åt höger med tiden på grund av bl.a. bättre teknik. Hur fort förflyttningen sker beror på tillväxtnivån hos den potentiella BNP.

Inflation uppstår (består) eftersom AD-kurvan förflyttar sig snabbare åt höger (ökar) än vad LAS-kurvan gör. Hastigheten på AD-kurvans förflyttning avgörs huvudsakligen av hur snabbt pengamängden ökar. Alltså varierar inflationen med hastigheten på pengamängdens ökning och är bestående genom denna beständiga ökning.

Real BNP tillväxt och inflationen fluktuerar längs en långsiktig tillväxttrend och inflationsnivå.


Fluktuationer i aggregerad efterfrågan

När aggregerad efterfrågan ökar och AD-kurvan förskjuts åt höger så ökar produktionen och priserna stiger. Real BNP ökar och även prisnivån. En kortsiktig jämvikt uppstår, men ekonomin har en arbetslöshetsnivå under den naturliga och ett inflationsgap.

Priserna på varor har ökat, men inte lönerna (när vi förflyttar oss längs SAS är lönerna fixerade). Ekonomin kan dock inte producera real BNP över den potentiella på lång sikt.

Eftersom lönenivåerna varit konstanta medan priserna stigit, upplever lönetagarna att deras köpkraft minskat. Företagen har under tiden ökat sina intäkter med oförändrade kostnader. Löntagarna kräver nu löneförhöjningar och företagen tvingas hörsamma detta för att inte förlora arbetskraft.

När kostnaderna för produktionsfaktorerna nu stiger förskjuts SAS-kurvan åt vänster tills en ny jämvikt uppstår. Denna tangerar LAS-kurvan. Lönenivån ligger i paritet med prisnivån som dock är högre än tidigare. Real BNP sammanfaller med potentiell och det är full sysselsättning. [Se figur 24.10, sid.592]

Med minskad aggregerad efterfrågan förskjuts AD-kurvan åt vänster och ett recessionsgap uppstår. Samma krafter som tidigare verkar nu åt andra hållet för att få (SAS = AD) att sammanfalla med LAS.


Fluktuationer i aggregerat utbud

Om det kortsiktiga aggregerat utbudet minskar och SAS-kurvan förskjuts år vänster så skapas en ny jämvikt till vänster om den gamla med en lägre real BNP än den potentiella. Detta leder till en högre prisnivå. Ekonomin upplever en recession eftersom real BNP minskar, men samtidigt inflation eftersom prisnivån ökat. Detta fenomen kallas stagflation. [Se figur 24.11, sid.593]

Ekonomin upplever konjunkturcykler eftersom den SAS-kurvan och AD-kurvan förflyttar sig ständigt och i en ojämn takt.