Economics - Kapitel 21
Makroekonomin studerar både de långsiktiga
trenderna och det de kortsiktiga fluktuationerna i den ekonomiska
tillväxten, arbetslösheten, inflationen och handelsbalansen.
Ekonomisk tillväxt
Ekonomisk tillväxt är expansionen
av en ekonomis kapacitet att producera varor och tjänster. Detta
kan illustreras som en förflyttning utåt av PPF-kurvan.
[Se figur 3.6, sid. 51]
Ekonomisk tillväxt mäts som en ökning
i real BNP (sammanlagda värdet av ett lands produktion).
Potentiell BNP är den reala BNP ett land
skulle producera om alla dess produktionsfaktorer utnyttjades
till fullo. Nivån av långsiktig ekonomisk tillväxt
mäts som lutningen på linjen för potentiell BNP. Den reala
BNP fluktuerar kring den potentiella BNP i konjunkturcykler
(business cycle). En konjunkturcykel är en periodisk, men oregelbunden
upp- och nedgång i den ekonomiska aktiviteten. Varje konjunkturcykel
har en expansion (tillväxtfas), en topp (peak), recession
(tillbakagång), botten (trough), återhämtning och ny expansion.
[Se figur 21.2, sid. 509]
Real BNP minskar (negativ tillväxtnivå) vid recession
och ökar (positiv tillväxtnivå) vid expansion.
När man jämför länder finner man liknande
nedgångar i produktionstillväxten och liknande konjunkturcykler,
men de långsiktiga trenderna i potentiell BNP skiljer sig
åt.
Den främsta fördelen med långsiktig
ekonomisk tillväxt är utökade konsumtionsmöjligheter. Detta innebär
också ökad välfärd och omsorg för de svaga i samhället. När den
långsiktiga tillväxtnivån minskar, så minskar också resurserna för konsumtionen.
Det gäller satt hitta en balans mellan
resurserna som läggs på den nuvarande konsumtionen och resurser
som läggs på att säkerställa framtida ekonomisk expansion
Den främsta kostnaden för långsiktig
ekonomisk tillväxt är den nuvarande konsumtion som man måste
ge upp för att säkra denna. En annan tänkbar kostnad för
en snabbare långsiktig ekonomisk tillväxt är en snabbare
utarmning av oersätterliga naturresurser. En tredje kan vara miljöförstöring
(en empirisk, men inte nödvändigtvis oundviklig konsekvens). En fjärde kostnad
är mer frekventa förändringar i vad människor arbetar med och
var de bor. Snabbare tillväxt innebär att arbeten uppstår
och försvinner i en snabbare takt, detta kräver en ökad
mobilitet.
Arbetslöshet
Den hastighet som arbeten skapas
och försvinner varierar med konjunkturcykeln. Mer arbeten
skapas än vad som försvinner i tillväxtfasen och det motsatta
gäller i nedgångsfasen. Alltså ökar arbetslöshetsnivån under en recession
och minskar under tillväxtfasen.
Arbetslöshetsnivån är den procentuella
andelen av arbetsstyrkan som står utan arbete trots
att de är tillgängliga för arbete, vill arbeta och har gjort
vissa ansträngningar för att finna arbete. Måttet är något missvisande
eftersom de exkluderar de som inte aktivt söker arbete
och de som har ett deltidsarbete trots att de är tillgängliga för (och
vill ha) ett deltidsarbete.
Arbetslöshet är ett allvarligt
ekonomiskt, socialt och personligt problem.
Detta av två anledningar:
- Förlorad produktion och inkomst.
- Förlorat humankapital. Lång arbetslöshet
kan innebära en permanent skada på en persons möjligheter att
få arbete (kompetensen blir inaktuell).
Hysterisis innebär att en ökning
i arbetslöshetsnivån även ger en ökning i den naturliga
arbetslöshetsnivån. När humankapitalet urholkas genom arbetslösheten
så dräneras arbetskraften på kompetens. Arbetslöshetsnivån
fluktuerar men arbetslösheten försvinner aldrig.
Inflation
Inflation är en process där priser
stiger och mäts i den procentuella ändringen i ett prisindex,
som KPI. Inflationsnivån förändras med tiden, men inflationen
blir sällan negativ. Om detta sker faller prisnivån. Generellt
har inflationen varit låg sedan 1930, även under låg inflation
har priserna stigit.
Inflation innebär ett problem eftersom
det minskar värdet på pengar med en oförutsägbar nivå
och därmed gör dessa mindre användbara som ett mätverktyg av
värde.
Den mest allvarliga typen av inflation
är hyperinflationen där inflationsnivån överstiger 50 %
per månad. Detta är sällsynt, men har inträffat. Inflation
åsamkar kostnader eftersom värdet av produktiviteten urholkas,
man kan inte få ordentligt betalt för sitt arbete och
det lönar sig därför inte att utföra dem. Det kostar
även att minska inflationen, kostnaden för detta är en ökad arbetslöshetsnivå.
Bytesbalans
När ett land importerar betalar det till utlandet,
och när det exporterar får det betalt av utlandet. Värdet av importen
och exporten beräknas i bytesbalansen.
När importen överstiger exporten, har en nation
ett underskott i bytesbalansen.
Bytesbalansens underskott är cykliskt
och fluktuerar med konjunkturcykeln. I en recession minskar
importen och bytesbalansens underskott minskar. I en expansion
ökar importen och underskottet ökar.
Nationalräkenskaperna är den statistiska
uppställningen över ett lands ekonomi, dess utveckling
och sammansättning. I denna ingår Försörjningsbalansen som är
en uppställning som visar hur BNP används till konsumtion, investeringar
och utrikeshandel. Betalningsbalansen är en uppställning över alla transaktioner
med omvärlden. Den har två huvuddelar: bytesbalansen och
kapitalbalansen. Dess saldo är alltid noll. Betalningsbalansen
har tre komponenter: bytesbalans, kapitaltransfereringar och
finansiell balans. Kapitaltransfereringar är relativt liten
och omfattar transaktioner över gränserna i samband med arvskiften,
överlåtelser av patent och licenser mm.
Den finansiella balansen visar hur mycket
landet lånar upp respektive lånar ut.
Bytesbalansen består av handeln med varor
och tjänster (handelsbalansen), av avkastningen på kapital
och av transfereringar (utan motprestation, ex. U-hjälp).
Dess saldo visar skillnaden mellan
vad som förbrukas och vad som tillverkas i landet. Ett underskott
i bytesbalansen innebär att landet lever ”över sina tillgångar”.
Utmaningar och verktyg för den makroekonomiska
politiken
Utmaningar för den makroekonomiska
politiken är att:
- Påskynda den långsiktiga tillväxten
- Stabilisera konjunkturcyklerna
- Minska arbetslösheten
- Bibehålla en låg inflation
- Förebygga ett stort underskott
i bytesbalansen
Verktygen för att möta dessa utmaningar
är finanspolitiken och penningpolitiken. Finanspolitik
är regeringens försök att påverka ekonomin genom att ålägga och
ändra skatter, ändra offentlig konsumtion och skuld. Detta
är för att påverka den totala konsumtionen eller öka investeringarna
och produktionen.
Penningpolitik består av ändringar i räntan
och penningmängden. |
|
|
 |
 |
|
 |
|
