Magnus Arnevall - Ekonomi - Modern Ekonomisk Historia

Del 1, 5 poäng

Tenta del 1, 5 poäng, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, 2003-07-25

Visa stödord i texten

Definitioner
Allmänna instuderingsfrågor
Tentamensfrågor och svar
Tidsaxel

Definitioner
Begrepp:	Förklaring
Faktormarknader:	Marknader för kapital och arbetskraft där priset på kapital och arbete bestäms. Kapital och arbete är här produktionsfaktorer.
Utvecklingsblock:	förändringar i samband med viktiga innovationer som skapar efterfrågan på nya versamheter och ny kompetens. Som exempel kan tas mikroprocessorns utveckling på 1970-talet som innebar att nya produkter lanserades, produktion omorganiserades och ny utbildning krävdes.
Komplementariteter:	beroenden mellan olika versamheter. Exempelvis ståltillverkningen och järnvägarnas utbyggnad.
Odelbarheter:	investeringar i produktion som inte kan uttnyttjas förrän utbyggnad i full skala skett, exempelvis järnvägar eller telegraf.
Transaktionskostnader:	kostnader för att genomföra byten på marknaden, exempelvis informationskostnader och kostnader för den risk som tas.
Investeringscykler:	består av en uppgående fas då investeringarna ökar samtidigt som lönerna stiger, särskilt inom tillväxtbranscher och en nedåtgående fas då investeringarna börjar ge effekt, konkurrensen ökar och efterfrågan på arbetskraft går ner. En investeringscykel omfattar i allmänhet ca 40 år.
Ransonering:	fördelning av knappa resurser under kriser, vanligen med användning av ett kupongsystem.
Inflation:	en allmän höjning av prisnivån.
Deflation:	en allmänt sjunkande prisnivå.
Krigsskadestånd:	betalningar från ett besegrat land för segrande länders förluster.
Hyperinflation:	en ytterligt hög inflation.
Finanspanik:	sammanbrott av ett finansiellt system på grund av fallande priser på finansiella tillgångar.
Depression:	en lågkonjunktur, dvs sjunkande produktion, hög arbetslöshet, låg vinstnivå och en utbredd pessimism i näringslivet.
Depreciering:	en minskning av en valutas värde i relation till en annan.
Ekonomisk integration:	länder förenas för att erhålla en del av de ekonomiska fördelarna av att vara ett enda land.
Lend-Lease:	Materiellt bistånd i form av vapen, krigsförnödenheter och livsmedel som USA försåg sina allierade med under andra världskriget.
Multinationella företag:	företag med produktionsanläggningar i flera olika länder.
Göra min granne fattigare-politik (Beggar-my-neighbor policy):	ett lands försök att förbättra sin betalningsbalans genom att minska sin import, vilket minskar världshandeln och sprider recession till dess handelspartners.
Järnridån:	begrepp som beskrev den barriär som isolerade Sovjetunionen och dess allierade från resten av världen.
Marshallplanen:	en plan för Europas återhämtning baserad på lån och bidrag från USA.
Frihandelsområde:	ett antal länder som avskaffat tullarna på importvaror sinsemellan.
Tullunion:	detsamma som ett frihandelsområde som omges av en gemensam tullmur för import från utomstående länder.
Ekonomisk gemenskap:	länder med fri varuhandel och fri rörlighet av resurser sinsemellan.
Externa ekonomiska fördelar:	förbättringar i en bransch som sänker kostnaderna i en annan.
Gemensamma jordbrukspolitiken:	EEC:s politik för att skydda medlemsländernas jordbruk.
Undersysselsättning:	en situation där anställda personer har alltför lite arbete att göra, vilket resulterar i låg produktivitet.
Handelsavledning:	när import avleds från en lågkostnadsleverantör till en högkostnadsleverantör.
ECU:	valutaenhet använd inom EG. EG har döpts om till EU och valutaenheten till euro.
Gästarbetare:	en invandrararbetare som oftast inte blir medborgare eller bosätter sig på livstid i invandringslandet.
Skattepolitik:	nyttjandet av statens beskattnings- och utgiftspolitik för att uppnå makroekonomiska mål.
Social marknadsekonomi:	en ekonomi där näringslivet är privatägt, men statens politik är inriktad mot social välfärd.
Medbestämmanderätt:	att arbetarrepresentanter finns med i företagens styrelser och deltar i beslutsfattandet.
Vägledande planhushållning:	regeringen uppställer målen och de privata företagen använder dem för att styra sitt eget beslutsfattande.
Stop-Go-politik:	en politik med plötsliga skifften från stimulerande till tillbakahållande åtgärder.
Valutarestriktioner:	begränsad tillgång på utländska valutor.
Casse per il Mezzogiorno:	regional norditaliensk utvecklingsplan.
Zaibatsu:	ett mäktigt familjestyrt kommersiellt kombinat.
Likviditet:	hur lätt en tillgång kan omvandlas till kontanta pengar, som är den mest likvida av alla tillgångar.
Bretton Woods-systemet:	ett internationellt monetärt system, grundat på fasta men anpassningsbara växelkurser.
Clearing union:	internationell centralbank ansvarig för samordningen av finansiella flöden mellan länder.
Internationella valutafonden (International Monetary Fund, IMF):	internationell organisation som lånar ut reserver till länder med tillfälliga underskott i sina betalningsbalanser.
Speciella dragningsrätter:	konstlad ökning av den internationella likviditeten.
Eurodollar:	ett tillgodohavande i dollar i en bank utanför USA.

Allmänna instuderingsfrågor
Ämne	Fråga? Svar.
Sverige, perioden 1890-1930	Vilka är förklaringarna till det svenska tillväxtsprånget efter 1890? Varför ökar det oavlönade hushållsarbetet i omfattning under denna period? Varför avtog befolkningsökningen? I ett första skede har det tolkats så att de familjer som hade barn i fler fall avstod från att skaffa fler. Från 1910 födde kvinnorna över lag sitt första barn något senare. Detta ökade även tidsavståndet till nästa barn. Mellan 1880-1930 sjönk medelantalet barn från 6 till 2. Utvecklingen från ett jordbrukssamhälle där familjen ofta arbetade på bruket till ett industrisamhälle förändrade den ekonomiska innebörden av att skaffa barn. Kostnaden för att ha en stor barnaskara steg, medan intänkterna eller fördelarna med den stora barnaskaran sjönk. En längre utbildning innebar större utgift per barn, och det avbräck i arbetet som barnafödandet innebar för kvinnorna på den nya arbetsmarknaden utanför hemmet utgjorde också en merkostnad. Med det nya välfärdssamhället minskade dessutom beroendet av barnen som pensionsförsäkring för föräldrarna. Redogör för samspelet mellan elkraftens utbyggnad, massa- och stålindrustri samt bankväsen.
Sverige, perioden 1930-1975	Vilka var orsakerna till 1930-talets ekonomiska kris och hur kom den att yttra sig? Vad innebar den så kallade nya ekonomiska politiken och hur kom den att tillämpas? Vilka var orsakerna till den jämförelsevis snabba återhämtningen i Sverige under 30-talet? Orsakerna till detta kan främst sökas i devalvering och i fördjupningen av hemmamarknaden. Trots hög arbetslöshet ökade familjebildning och efterfrågan på konsumtionsvaror. Den keynesianska ekonomiska politiken hade endast begränsad betydelse. Varför anses utvecklingen av elektricitet och bilism avgörande för den industriella utvecklingen under perioden?

Tentamensfrågor
#	Fråga? Svar.	Poäng	Bäst-efter-datum
1	Namnge två orsaker till varför öst och Centraleuropa återhämtat sig långsammare än väst efter WW1. Stor förlust av liv och stor ödeläggelse inom infrastruktur och industri.	1	2002-03-28
2	Redogör för innebörden i begreppet bruttonationalprodukt. Det samlade värdet av producerade varor och tjänster i ett land under en viss period, vanligtvis ett år.	1
3	Ange två orsaker till att efterfrågan på bostäder var så stor under 50-talets början. Man sänkte räntan så att det blev billigt att ta lån. Det föddes många barn i slutet av 40-talet, det som i USA kallades baby-boomen, vilket gav att familjerna behövde bostäder. Det var stor inflyttning till städerna. Det hade varit ont om material under krigen pga ransonering. Det fanns därmed ett uppdämt behov	1
4	Redogör kort för USAs intressen av att marshallplanen genomfördes. Om inte Europa kom igång med sin industri och kunde få igång sina ekonomier kunde de inte importera USAs varor. Det låg även i USAs intresse att stabilitet rådde i Europa för att undvika ytterligare krig	1
5	Ange när och varför Bretton Woods-systemet kollapsade. Den 5:e augusti 1971 vägrade USA utlandet att lösa in valuta mot guld. 1973 övergavs fasta växelkurser. USA behövde sänka sin valuta gentemot andra, men detta gick inte eftersom dom andra valutorna var knutna till dollarn och i så fall också hade sjunkit. De begränsningar som IMF ålagt för sin aktivitet ledde också till påfrestningar på systemet.	1
6	Varför ökade energipriserna drastiskt 1973? Tidigare hade OPEC-länderna haft svårt att komma överens. Nu gjorde dom det och höjde priserna på olja för att skada USA och Israel.	1
7	Vad gjorde den amerikanska staten för att underlätta för den ekonomiska återhämtningen efter krisen på 30-talet? En åtgärd som USA tog till som de egentligen hållit på med under 20-talet också, var att stänga in sig och bli mer isolationistiska och införa höjda importtullar. Man minskade också den utlåning som man bedrivit gentemot Europa för att länderna skulle kunna återhämnta sig ekonomiskt. Detta ledde dock till att den internationella handeln minskade markant. År 1932 var dess värde endast en tredjedel av vad den varit 1929. Man införde också barriärer för invandring. USA var visserligen inte beroende av utrikeshandeln på grund av sin stora hemmamarknad men genom att hindra andra länder att exportera till landet bidrog detta till att de ländernas inkomst sjönk och de kunde då inte importera amerikanska varor. Franklin Roosevelt genomförde Nya Given (The New Deal). Den innebar att man för första gången insåg att arbetsvillkoren var en alltför viktig sak för att lämnas till de enskilda arbetsgivarnas godtycke, att det var en samhällsfråga. 1933 övergav man guldmyntfoten och skrev i samma veva ner värdet på dollarn. Eftersom folks besparingar försvunnit hade köpkraften sjunkit mycket, vilket gjorde att prisnivån dalade. Det uppstod en deflation. Om man i det läget sänker värdet på dollarn kan kan det leda till att man får igång efterfrågan igen och på så sätt minskar deflationen. För att förhindra ytterligare spekulationer och allmän panik stängde man så gott som alla banker under några dagar. Man krävde också in allt guld från privatpersoner. Man insåg att man var tvungen att göra vissa omorganiseringar för att få tillbaka folks förtroende för bankväsendet igen. Man börjar med att skilja på investerings- och vanliga in- och utlåningsbanker. Dessa hade tidigare ofta varit desamma. Man öppnade bankerna igen för att visa att dessa fungerade och att folk kunde lita på dem. Man införde en ny spargaranti som gjorde att de sparande fick tillbaka insatt kapital upp till en viss nivå om banken skulle gå omkull. Man satte också ett fast pris på guldet. Man inrättade en ny organisation (SEC) som fick i uppdrag att kontrollera börsföretagen för att säkerställa att inget fusk förekom. Man hade en hög arbetslöshet under denna period och man genomförde ett antal åtgärder för att minska denna. Man satte igång beredskapsarbete för att få ner arbetslösheten. Man drog också igång stora projekt inom tex byggnation, dels för att visa att man var handlingskraftig och gjorde något för att komma till rätta med situationen, dels för att få ner arbetslösheten. Man hade dock en ganska hög arbetslöshet under hela 30-talet och den minskade egentligen inte förrän kriget kom, då man fick igång krigsproduktionen och många män var utagna i krig.	4
8	Diskutera Keynes kritik av den klassiska teorin (Says lag) och hans alternativa synsätt på samhällsekonomisk jämvikt. Andemeningen med Says lag och dess nyklassiska tolkning gick ut på att all inkomst också kom till användning på ett eller annat sätt. Det skulle alltså inte förekomma något läckage från inkomsten i form av tesaurering (onödigt sittande på pengarna). Man menade att detta var en ren och skär självklarhet. Man medgav dock att avvikelser kunde inträffa men att dessa i så fall var irrationella och sällsynta. Man avfärdade därför detta ur debatten. Man menade att ingen människa som fungerade normalt skulle sitta still på sina pengar om det fanns en möjlighet att tjäna på att låna ut (, tex genom att spara). Det var alltså frågan om ett val av antingen konsumtion eller sparande. Man menade att allmänheten kunde förväntas öka låneutbudet vid en högre ränta samtidigt som potentiella låntagare skulle anpassa sin efterfråga beroende på räntan. Låneräntan var alltså ett känsligt instrument i skapandet av jämvikt mellan sparande och investering. Man menade att penningen endast var ett bytesmedel utan egenvärde och endast var intressant om den cirkulerade i systemet. Till skillnad från Say och nyklassikerna som såg på pengarna i rörelse, utgick Keynes från pengarna där de var. Keynes menade att allmänheten var i behov av att ha en minimireserv av overksamma pengar för att kunna täcka eventuella oförutsedda händelser. Detta var i och för sig förenbart med nyklassiskt tänkande men Keynes hade också en annan aspekt av att hålla sig med kontanter, nämligen det spekulativa motivet. Keynes utgick här ifrån det inverterade förhållandet mellan låneränta och obligationers kapitalvärde. Stigande låneränta ger kapitalöverskott, givet att låneräntan för nyemitterade obligationer stigit. Samtidigt gäller att fallande låneränta ger kapitalvinst. Givet detta skulle det vara klokt att hålla pengar för eventuella kapitalförluster. Motivet för detta kunde vara speciellt starkt om räntan redan låg på en låg nivå och kunde förväntas stiga. I och med dettta kunde inte pengar betraktas som enbart bytesmedel utan blev dessutom en värdebevarare. Man kunde därmed inte heller betrakta tesaurering av pengar som något irrationellt. Enligt Keynes syn på samhällsekonomisk jämvikt var löner och priser trögrörliga nedåt på kort sikt. Det var den samlade efterfrågan som styrde produktionsvolym och sysselsättning. Den samlade efterfrågan utgörs av efterfrågan på konsumtionsvaror och investeringsvaror medan det samlade utbudet utgörs av nationalprodukten. Man kan göra ett enkelt utbuds/efterfrågediagram utifrån detta: Nationalinkomsten är ekvivalent med nationalprodukten. På den vertikala axeln mäts den samlade efterfrågan och utbudet. Den samlade efterfrågan börjar på en nivå högre än noll eftersom det är rimligt att människor behöver konsumera något för att överleva. I denna kurva växer efterfrågan när naitonalinkomsten ökar. (När inkomsten ökar konsumerar man mer.) Dock kommer kurvan inte växa så brant eftersom ökad inkomst, enligt Keynes, också leder till ökat sparande. Eftersom utbudet utgörs av nationalinkomsten som är lika med nationalprodukten kommer denna att stiga i en 45-gradig lutning. (Linjen är rak eftersom antagandet om avtagande avkastning inte appliceras här.) Man får härmed ett jämviktsläge vid N1 där nationalprodukten är lika stor som den samlade efterfrågan. Om ekonomin befinner sig vid en högre nationalinkomstnivå än jämviktsläget kommmer det totala utbudet att vara större än samlade efterfrågan. Detta leder i det här fallet inte till fallande priser utan till att företagen får osålda varor och växande lager, och drivs till minskad produktion. Keynes kommer här fram till att ekonomin strävar efter jävmikt, men att det är kvantiteter och inte priser som utgör signalsystem för företagen om huruvida de ska dra ner eller öka produktionen. (Här tas ingen hänsyn till utrikeshandel.)	4
9	Redogör för utvecklingen inom svensk industri 50-75. Vilka branscher var expansiva, vilka minskade i betydelse och vilka var orsakerna till detta? Denna period ses som en slags guldålder för den svenska industrialismen. Det var en period med hög tillväxt och stabilitet i svensk ekonomi. Olika innovationer spridda i olika utvecklingsblock skapade en stark utveckling inom många områden i det svenska samhället. Utvecklingsblock som var säskilt verksamma för att bidra till tillväxten var: energiförsörjning (el, olja), bilismen, bostäder och infrastruktur (transporter). Också den offentliga sektorn expanderade mycket, då främst i fråga om sysselsättning vilken till stor del kom från tidigare oavlönat hushållsarbete. Man ser att de här utvecklingsblocken går i varandra allt som oftast. Till exempel energi och bilism, bilism och infrastruktur, transporter och bostäder. Vägnätet förbättrades oerhört mycket under denna period med till exempel breddning av vägar, asfaltering och brobyggen. Detta hade stor effekt på transporterna. Lastbilsbyggandet ökade och så också personbilsproduktionen. Byggandet tog en väldig fart i och med miljonprogrammet mellan '64 och '75. Att lastbilar kunde komma till byggen snabbt och enkelt underlättade mycket. Att bostadsbyggandet gick igång berodde bland annat på det uppdämda behovet som kommit i och med krigen och materialransoneringen. Användningen av el och byggandet av kärnkraftverk var en stor orsak till att den elektrotekniska industrin kunde blomstra. Hushållen började använda elspisar, kylskåp och TV-apparater i allt större utsträckning, för att sedan finnas i så gott som varje hem. På 50-talet började man använda transistorer vilket innebar stora möjligheter för branschen. Inom nästan all industri började man använda datorer och i viss mån robotar och annan elektrisk utrustning för övervakning och för utförande av arbetsuppgifter. De två andra stora expansiva branscherna var verkstadsindustrin och den kemiska industrin. Efterfrågan på verkstadsindustrins varor var hög. Sverige hade hög kunskapsnivå inom branschen och tilltagande industrier som bilindustrin behövde i stor utsträckning dess produkter. Jordbruket mekaniserades ytterligare under 50-talet. Industrier med helautomatisk produktion, verkstadsindustrin tillsammans med den elektrotekniska industrin drog stora fördelar och expanderade. En allmän inkomstökning gjorde att privatpersoner på ett helt annat sätt än tidigare kunde köpa tekniska produkter. Den ökade konkurrensen under 60-talet ökade incitamenten för många branscher att rationalisera produktionen. Den kemiska industrin som också var en stor vinnare var i stor utsträckning knuten till oljan och naturgasen. Nya användningsområden uppstod såsom plast och ökad forskning inom läkemedelsindustrin. Den kemiska industrin i form av gummiindustri var på frammarsch och syntetgummi av olja ersatte mer och mer naturgummi. I och med massa- och pappersindustrins expansion fanns det behov av ytterligare kemiska produkter som klorprodukter o.dyl. Även gruv-, järn-, stål- och stenindustrin växte, delvis på grund av bostadsbygganadsprogrammet samt utbyggnaden av vägnätet. Sverige hade också en förhållandevis hög andel multinationella företag i de expansiva branscherna som kunde konkurrera väl utomlands. De branscher som fick se en tillbakagång var främst såverksindustrin, livsmedelsindustrin och textil- och beklädnadsindustrin. Detta hade sin största orsak i den ökande internationella konkurrensen, billigare produkter från låglöneländer i Asien. Överlag ser man att de industrier som slogs ut eller gick bakåt var mer råvarubaserade, och de branscher det gick bra för var förädlingsindustrier. De sviktande branscherna var främst inriktade på hemmamarknaden och klarade inte den nya internationella konkurrensen.	4

1	Vad var "den Nya Given"? Den Nya Given var USAs president Franklin Roosevelts plan för att komma till rätta med depressionen under 30-talet. Baserat på antagandet att krafttag från den federala myndigheten krävdes, genomfördes bankreformer, nödhjälp-program, arbetsstöd-program och jordbruksprogram. Den innebar att man för första gången insåg att arbetsvillkoren var en alltför viktig sak för att lämnas till de enskilda arbetsgivarnas godtycke, att det var en fråga för hela samhället, eftersom kapitalism i ett demokratiskt samhälle borde skydda arbetarnas politiska frihet och ekonomiska trygghet. Att FDR valdes till president innebar en seger för fackföreningsrörelsen.	1	2002-05-04
3	Ange två orsaker till att Sverige, enligt Schön klarade trettiotalskrisen så bra. Orsakerna till detta kan främst sökas i devalvering och i fördjupningen av hemmamarknaden. Ytterligare en orsak är att trots en hög arbetslöshet så ökade familjebildningen och efterfrågan på konsumtionsvaror. Den keynesianska ekonomiska politiken hade endast begränsad betydelse.	1
7	Kapitalismen under mellankrigstiden i Västeuropa och USA karakteriserades av relativt långsam tillväxt, en snabb ökning av produktiviteten, hög arbetslöshet och en kronisk överskottskapacitet i industrin. Diskutera betydelsen av detta för ett enskilt lands (Västeuropa eller USA) utveckling för perioden 1920-1940. Storbrittanien: Storbrittaniens ekonomi hade drabbats hårt av första världskriget. Även om man hade besegrat sin främsta industriella rival Tyskland, så var krigets kostnader mycket höga och fredsfördraget innebar inte att segraren fick tillbaka alla kostnader. Bakom ekonomins svaghet låg en nedgång inom tre basindustrier som under 1800-talet hade gjort Storbrittanien rikt och ledande. Dessa tre industrier var kol-, varvs- och textilindustrin. Kravet att Tyskland skulle betala en del av sitt krigsskadestånd i kol var inte bra för den brittiska kolindustrin. Från nivån 287 miljoner ton år 1913 hade kolproduktionen sjunkit till 227 miljoner ton år 1938 och detta medförde en hög arbetslöshet. Storbrittaniens varv hade byggt miljontals ton fartygstonnage för brittiska redare år 1913. Under kriget var produktionen alltjämt hög. När Tyskland efter kriget ålades att betala en del av skadeståndet med fartyg tömdes dom brittiska orderböckerna och varven stod kvar med en stor överkapacitet. Varvsindustrin drabbades på nytt i samband med depressionen, då nedgången i utrikeshandel minskade efterfrågan ytterligare och många varv fick läggas ner. Den tredje basindustrin, textilindustrin, drabbades av problem på grund av utvecklingen i Asien under efterkrigsperioden. År 1933 exporterade Japan mer bomullstyg än Storbrittanien. Indien som före kriget var det största importlandet för brittiskt bomullstyg, hade kunnat öka den inhemska bomullsproduktionen under kriget. Totalproduktionen hade under första världskriget minskat med 20%, och fastän en återhämtning skedde under 1920-talet minkade 1929 års börskrasch produktionen med en tredjedel. Dock blev 30-talets depression inte lika djup som i USA, mycket beroende på att Storbrittanien redan var i en kris och därför inte hade utrymme att sjunka lika mycket. Det viktigaste av de politiska beslut som skapade problem var 1925 års beslut att återgå till guldmyntfoten med samma pundparitet som före kriget. Det beslutet tillkom för att återställa Storbrittaniens tidigare ledande ställning på det internationella planet men orsakade svårigheter på grund av att pundet var övervärderat. Detta gjorde de brittiska exportvarorna relativt dyra. Eftersom Storbrittanien nu hade konkurrens från andra industriländer sjönk exporten. Detta ledde i sin tur till att arbetsgivarna försökte sänka lönerna för att minska sina produktionskostnader, vilket var en av anledningarna till 1926 års generalstrejk. Den resulterade i hungermarscher då de arbetslösa försökte få gehör för sin svåra situation.	4
8	Redogör för den s.k. "Philipskurvan". Vilka olika tolkningar har den givits? Hur har dessa tolkningar använts för att motivera olika former av ekonomisk politik? Framförallt under 1960-talet fanns en utbredd föreställning att arbetslösheten kunde minskas genom en mera inflationistisk politik. Den s.k. Philipskurvan låg till grund för denna syn. Den angav ett negativt samband mellan arbetslöshet och inflation. Med utgångspunkt i detta samband ansågs det vara möjligt för statsmakten att välja en optimal kombination av inflation och arbetslöshet. Philipskurvan ställde den ekonomiska politiken inför ett val: antingen hög sysselsättning med hög inflation eller prisnivåstabilitet med hög arbetslöshet. Ett resultat av senare forskning var istället att Philipskurvan kunde prestera enligt den vertikala Philipskurvan. I den genomlöps tre traditionella Philipskurvor av en vertikal linje. Teorin är att även om arbetslösheten kan dämpas kortsiktigt med en expansiv ekonomisk politik på bekostnad av högre inflation, kommer samhällets förväntningar på fortsatt hög prisstegringstakt att fortsätta driva upp inflationen. Inte förrän staten går in och aktivt dämpar inflationen med åtstramande politik kommer den minskas, men denna åtgärd kommer att samtidigt att höja arbetslösheten. Man är då tillbaka vid samma arbetslöshetsnivå som i utgångsläget men med en högre inflation. Den vertikala linje som genomlöper denna arbetslöshetsnivå kallas NAIRU (Non Accelerating Rate of Unemployment). Försöker statsmakten pressa ned arbetslösheten under denna nivå stiger inflationen. Det omvända gäller också. Man kan alltså nå en lägre inflation med samma arbetslöshet genom att temporärt driva upp arbetslösheten. Hur omfattande den höga arbetslöshetsperioden blir beror på politikens trovärdighet. Ju tydligare och trovärdigare statsmaktens intentioner att få ner inflationen är, desto snabbare sjunker inflationsförväntningarna och desto snabbare når ekonmin tillbaka till NAIRU-läget.	4
9	Redogör för utbyggnaden av välfärdsstaten i Sverige 1945-1975. Vilka reformer genomfördes och hur motiverades de? Diskutera också välfärdsreformernas betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Den ekonomiska politiken fick en fastare form under 1950-talet i något som kom att kallas "den svenska modellen". I en snävare tolkning av uttrycket avses endast de spelregler som skapades mellan parterna på arbetsmarknaden. En vidare tolkning av begreppet avser hela välfärdssamhällets uppbyggnad med den ökade roll som offentlig sektor spelade i en blandekonomi av kapitalism och socialism. Det avser då hela den uppsättning av instrument som skulle användas för att uppnå de generella målen för den ekonomiska politiken - hög och stabil tillväxt, full sysselsättning, stabila prisnivåer och en jämn fördelning av inkomster och välfärd. Styrning av faktormarknader (arbete, kapital) Den mest framträdande komponenten var den solidariska lönepolitiken enligt principen lika lön för lika arbete. Lönens storlek skulle således bero på arbetets art och inte vara beroende av betalningsförmågan hos det enskilda företaget. Detta innebar en form av rationalisering där de företag som överlevde den solidariska lönepolitiken ansågs vara effektiva ur resurssynpunkt. Den solidariska lönepolitiken eftersträvade två saker: minskad lönespridning och enligt ovan, en snabbare utslagning av olönsamma företag och branscher. Den solidariska lönepolitiken kompleterades i "utslagna" orter med en aktiv arbetsmarknadspolitik. Denna politik ledde dock till ökade skillnader i vinstnivåer mellan företag. Stora skillnader i vinstnivåer var önskvärda för att leda till en ökad takt i rationalisering och modernisering av näringslivet. Vinstspridningen hade emellertid oönskade effekter på inkomstfördelningen. Sådana effekter skulle motverkas av beskattning och regleringen av kapitalmarknaden. Beskattningen och kapitalmarknadens reglering var dessutom utformade för att understödja det som man uppfattade var de främsta tillväxtkrafterna. Tyngdpunkten låg på beskattning av inkomster och skatten var progressiv, vilket skulle bidra till inkomstutjämningen. Regleringen av kreditmarknaderna grundade sig i huvudsak på en misstro mot de finansiella institutionerna och marknadsmakanismernas förmåga att tillgodose fundamentala samhälleliga investeringsbehov. Man ansåg att marknaden gav för lite långsiktighet i investeringsarna och ett för litet risktagande, samt att den medförde orättvisa fördelningseffekter. En reglerad och låg ränta tillsammans med politiskt prioriterade ändamål för kreditgivningen blev utmärkande drag för kapitalmarknaden under 1950-talet. Då prioriterades tex utbyggnaden av elkraften. Från slutet av '50-talet övergas lågräntepolitiken men i gengäld utökades styrningen av sparande och kreditgivning. Framförallt kom en växande del av sparandet att styras över till det socialt prioriterade bostadsbyggandet. På motsvarande sätt kom sparandet att växa i former som var offentligt kontrollerade eller reglerade. Företagens obeskattade investeringsfonder var exempel på detta. Företagens rätt att utnyttja fonderna kunde då styras av konjunkturpolitiken. Ett annat exempel var den pensionsreform som uppstod via den allmänna pensionsfonden (AP-fonden). ATP-reformen kom 1957. Fondbildningen och det offentliga sparandet innebar ett starkare direkt offentligt inflytande på kreditmarknade. Den offentliga sektorn och välfärdssamhället Den andra huvudaspekten på efterkrigstidens svenska modell var utvecklingen av välfärdssamhället genom den offentliga sektorn. Dessa insatser från den offentliga sektorns sida var huvudsaklignen av två slag: produktion av tjänster samt omfördelning (transferering) av inkomster. Sedan tidigare hade den offentliga sektorn främst producerat kollektiva nyttigheter som svarat för driften av stora infrastrukturella system som tex järnvägen, Televerket och elkraften. Den offentliga insatsen hade på dessa områden en ganska klar motivering. I fråga om kollektiva nyttgheter kan inte olika individers användning särskiljas och följaktligen kan varken produktionen eller betalningen av dessa nyttigheter varieras efter flera enskilda beslut eller behov. Den expansiva delen av den offentliga produktionen under efterkrigstiden var av en nyare inriktning. Det var fråga om tjänster som varken var kollektiva nyttigheter eller delar av infrastrukturella system. Det var istället tjänster avsedda för individuell konsumtion som tex utbildning och sjukvård. Under 1950-talet och början av 1960 expanderade framförallt sysselsättningen inom skolan med den stora utbildningsexpansionen. Från andra hälften av 1960-talet skedde en starkare tillväxt inom sjukvården. I början av 1970 dominerades den offentliga sysselsättningen av skolväsendet och sjukvården. Från andra hälften av 60-talet och under 70-talet var det emellertid inte den offentliga verksamheten som stod för den snabbaste ökningen av de offentliga utgifterna, utan istället transfereringarna. Transfereringarna ingick till allra största delen i ett offentligt trygghetssystem, som med en reformpolitik byggdes ut under 1960- och 1970-talen. Hörnstenarna i detta system var ökat skydd mot de inkomstbortfall eller de kostnadsökningar som drabbade barnfamiljer, sjuka, arbetslösa och äldre. Exempel på detta var barnbidrag, föräldraförsäkring, pensioner och arbetslöshetsbidrag. Samspelet mellan den svenska modellen och tillväxten 1950-1975 Den snabbt stigande levnadsstandarden och den ökande välfärden i Sverige under 1960-talet och början av 1970-talet gjorde den svenska modellen alltmer uppmärksammad och berömd. Välfärdsreformen handlade i högsta grad om tunga investeringar i infrastruktur samt efterhand alltmer i investeringar i mekanisering och automatisering av produtionen. Genom att underlätta för sådana investeringar var politiken alltså väl avpassad för återuppbyggnaden och kulminationen av industrisamhållets utveckling, liksom för den följande strukturrationaliseringen vilken inriktades mot att sprida mekaniseringen och automatiseringen till alla delar av varuproduktionen. Exempel var samverkan mellan stat och nya utvecklingsblock. Förvandlingen av Bofors från slutet av 1800-talet till ett mera avancerat miltärteknologiskt företag hade stått i nära samverkan med staten och de statliga beställningarna. Samverkan mellan statliga Vattenfall och ASEA var likaledes av vikt för utvecklingen av svensk spetskunskap inom högspänningstekniken. Samspelet mellan Televerket och LM Ericsson är ett annat exempel. Utbyggnaden av sjukvården i allmänhet, i synnerhet av forskningsresurserna vid universitetssjukhusen, och utvecklingen för den svenska läkemedelsindustrin kan också anföras som prov på en sådan dynamik.	4

1	Namnge två tillväxtindustrier som började göra sig gällande i både Europa och USA under mellankrigstiden. Kemiindustrin och kapitalvaruindustrin.	1	2002-05-25
3	Ange två sätt, på vilka tillverkningen inom industrin omorganiserades för att åstadkomma mer rationell tillverkning under mellankrigstiden. Elektrifiering av industrin som skapade möjligheter till en mer planmässig och rationell industriell organisation. Vertikalt integrerade företagsfusioner, dvs sammanslagning av företag i samma bransch i syfte att få kontroll över olika stadier av produktionen	1
4	Ange två sätt på vilka politisk styrning av kapitalmarknaden åstadkoms under 1950-talet. Under 1950-talet tillkom nya regleringar av bank- och kreditväsendet. Dessa, i kombination med AP-fonderna, tillät regeringen, genom Riksbanken och finansdepartementet, att styra hela kapitalmarknaden. Även företagens obeskattade investeringsfonder kunde styras av konjunkturpolitiken.	1
5	Vad innebar Sveriges demografiska struktur för den svenska ekonomins utveckling från 1970-talet? Den viktigaste förändringen är att den svenska befolkningen successivt har blivit allt äldre. Ur ekonomisk synpunkt finns en grupp, nämligen 50-åringarna som har en starkt positiv effekt och två grupper, 65+ men även barngruppen som påverkar ekonomin negativt. Dessa två grupper blev stora efter ca 1985 vilket förvärrade den ekonomiska krisen. Många barn och gamla, kombinerat med långa utbildningar ökade kraven på en väl utbyggd social välfärd under senare delen av 70-talet.	1
6	Vad innebar den s.k. "Polish disease"? Lech Walesa blev i augusti 1980 vald att leda "Solidaritet", Polens arbetarrörelse som kämpade mot det kommunistiska styret. Deras frästa krav var rätten att bilda fria fackföreningar. Inspirerad av Walesa och arbetarrörelsen, avgick nästan en miljon polacker från Kommunistpartiet och dom kvarvarande inledde ett korståg för demokratisering och mot centraliserad partikontroll. Kreml såg med stor oro på dess händelser och fruktade att det dom kallade för "The Polish Disease" skulle spridas vidare genom östblocket.	1
7	Redovisa bakgrunden till och följderna av 1930-talets depression i USA. Vad gjorde den amerikanska staten för att underlätta för den ekonomiska återhämtningen. Första världskriget hade stimulerat företagen i USA och USA kommer ur kriget utan materiella skador och med många fodringar i Europa. Plötsligt är USA den enda supermakten. USA är dock inte mogen för denna rollen. USA ser lånen som vanliga lån och kräver betalning. Samtidigt vinner de amerikanska bönderna mot industrierna i USA vid en inre konflikt. På böndernas begäran stänger USA sig inne. Detta var möjligt p.g.a att de hade världens största hemmamarknad. Tullarna gör att importen minskar vilket leder till följande: I.o.m. att man stänger gränserna förlorar man exportmöjligheter, då även andra stoppar import av amerikanska varor. Då Europa inte kan exportera till USA får man inte dollar att betala lånen med. Europa behöver amerikanska varor för återuppbyggnad. Dollarbristen och den låga importen av varor gör dock att produktionen inte kommer igång utan ytterligare lån. Pengar flyttas runt utan produktion. USA hjälper Tyskland med lån, Tyskland betalar krigsskulden till Frankrike och Storbrittanien, Storbrittanien och Frankrike använder Tysklands pengar till att betala krigslånen till USA. I oktober 1929 hade den spekulativa bubblan nått sin kulmen och sprack. Panik började utbryta under morgontimmarna torsdagen den 24:e, som senare kom att kallas "Black Thursday". Black Thursday blev början på slutet för en upp-hausad marknad, men var på intet sätt spiken i kistan. Efter följde "Black Monday" och slutligen "Black Tuesday", som kom att markera slutet på 20-talets glansdagar. Enorma amerikanska förmögenheter blev värdelösa inom loppet av ett par dagar. Det skulle ta 22 år innan börsen hade återhämtat sig. Nästa krasch kom 1931 och gällde då USAs banksystem. Vid den här typen av ekonomiska depressioner är det ofta bankerna som först får problem. Bankerna i USA var små. Varje stat hade sina banker och man saknade en överstatlig bank som kunde överföra pengar mellan staterna. De stora företagen t.ex. Ford började sköta detta själva och bankerna fick inte dessa pengar till sig. M.a.o. förblev bankerna små och kunde inte hjälpa större låntagare i framfart att fortsätta växa. USA bestod därmed av antingen storföretag som hanterade pengarna själva eller delstatsbundna småföretag. Bankerna var på detta sätt små och då de inhemska, statsbundna företagen inte kunde betala sina skulder bröt panik ut. Bankerna går i konkurs tillsammans med företagen. Rusning till bankerna som fortfarande finns, vilket gör att bankerna behöver få in mer pengar. Då hela penningmarknade behöver likvida pengar kräver bankerna in sina lån. Detta försätter ytterligare företag i konkurs. Få banker klarar sig då fordringarna inte kommer in. Produktionen i landet minskar och arbetslösheten sprider sig. 1930 är 3 miljoner arbetslösa. 1933 finns det 13 miljoner arbetslösa vilket var en fjärdedel av dom yrkesverksamma. Man försöker återigen höja tullarna vilket får samma effekt som innan. Återhämtningen börjar med Roosevelts nya giv (The New Deal). I Europa var krisen också djup, men man återhämtade sig mycket snabbare än USA. Detta för att fallet var så mycket större i USA än för länderna i västra Europa, som nyligen eller fortfarande hade kris. Det första Roosevelt gjorde var att stänga alla banker några timmar och lämnade guldmyntfoten. Man vägrade att växla in utländsk valuta mot guld. Folk tappade tullständigt förtroendet för det ekonomiska systemet. Staten garanterade betalning om bankerna inte klarade detta själva, vilket återgav förtroendet för bankerna och fick folket att åter sätta in pengar i bankerna. Staten skapade beredskapsarbeten vilket sakta ökade folkets köpkraft. Investerare kunde åter låna från bankerna. Trots dessa ingrepp kunde inte alla få arbete direkt och staten gav A-kassa till dem. Även folkpension infördes. Förr hade det ansets vara arbetarens ansvar att själv skaffa sig försäkring mot arbetslöshet. En kontroll av aktiemarknaden med en typ av finansinspektion tillsattes. Denna var dock starkare än dagens svenska och hade stora befogenheter. Priset för att spekulera på börsen höjdes för att undvika överspekulation igen. Efter att guldmyntfoten lämnades flöt hela västvärldens valutor och gav stora förändringar på kontinenten. Instabilitet i Europa skapade grogrund för att extremistiska partier skulle få folkligt stöd. Så hände i Tyskland, Italien och Spanien. USA behövde åter rusta upp och krigsindustrin kom igång vilket var det definitiva slutet på depressionen i USA.	4
8	Redogör för begreppen "samhällsekonomisk jämvikt" samt "arbetslöshetsgap" och "inflationsgap", inom keynsiansk makroekonomi. Vad ledde det till för slutsatser om hur inflation och arbetslöshet kan bekämpas? Samhällsekonomisk jämvikt är en term som både nyklassikerna och Keynes använde men man hade olika föreställningar om hur den skulle uppnås. Båda såg det som en jämvikt mellan planerat sparande och planerad investering. Sedan skiljer de sig åt. Klassikerna ansåg att jämvikten kom genom ett självanpassningssystem genom räntan. Keynes ansåg att man skapade denna jämvikt genom förändringar i sysselsättningsnivån. När ett land befinner sig i lågkonjunktur, har många arbetslösa och företag inte klarar sig, kan dessa effekter påverka den ekonomiska utvecklingen. En låg ränta ansåg klassikerna räckte för att få kapitalister att börja investera, men Keynes höll inte med. Han menade att pessimismen i ett samhälle kunde lamslå även denna hjälp. Därför ansåg Keynes att staten skulle bli mer aktiv och själv börja göra investeringar för att få igång multiplikatoreffekten. Om inte investeringarna räcker skall man enligt Keynes även minska skatten och subventionera kostnader. Om efterfrågan blir för hög och inte produktionen/utbudet hänger med skapas inflation. Enligt nyklassikerna skulle detta innebära en ökad produktion som av konkurrensen skulle sänka priserna. Keynes ansåg att detta kunde hända på lång sikt, men att något måste göras på kort sikt. Han sade att vi alla är döda på lång sikt. Vad som skulle kunna göras var att staten åter skulle vara aktiv. Alla förändringar hos företagen är trögrörliga och priset det mest trögrörliga av allt. Om inget görs kommer en överprodution bli följden och lagren kommer att fyllas. Om man däremot drar åt bromsen genom ökad skatt, minskade investeringar och borttagande av subventioner kommer efterfrågan minskas. Vissa företag kommer gå i konkurs och med detta följer arbetslöshet, men också minskad inflation. På detta sätt kan man allstå se ett samband mellan inflation, arbetslöshet och möjligheten att aktivt styra detta genom statspolitik. (Utan att egentligen svara på frågan :)	4
9	Beskriv hur de internationella ekonomiska relationerna hanterades efter andra världskriget. Vilka skillnader ser vi jämfört med situationen efter första världskriget? Vilken betydelse har detta haft för efterkrigsutvecklingen på lång sikt? Fokusera på relationen mellan USA och de europeiska ekonomierna. Den stora skillnaden är framför allt sammarbete. Redan 1941 träffades de allierade och diskuterade hur sammarbetet skulle se ut efter krigsslutet. Avtalet blev kallat Atlantdeklartionen. Alldeles efteråt behövdes rent bistånd till Europa. Detta tillgodosåg amerikanska organisationer. UNRRA försåg Europa med mat och kläder. Marshallplanen gav lån och bidrag för omkring 13 miljarder dollar. Detta var delvis för egen vinnings skull. Om det inte fanns dollar i Europa skulle USAs export ha minskat. Dollarn skulle dessutom hjälpa Europa med produktionsutrustning för att så tidigt som möjligt få igång en vanlig handel igen. En annan sak som tydligt visar USAs välvilja jämfört med mellankrigsåren var "catching-up"-effekten Europa fick genom att amerikanska företag förde in modern teknologi i Europa. USA hade mognat som supernation och tog på sig betydligt större ansvar för återuppbyggnaden av Europa, utan att för den sakens skull vilja ge allmosor. Keynes funderade också över hur man skulle överbygga svårigheterna med ett nytt montärt system som skulle hålla även på lång sikt. Bretton Woods-systemet skrevs under av 44 länder, däribland Kina och Sovjet. Keynes hade en plan på hur detta system skulle se ut. Man skulle skapa en världsbank "Clearing union". Denna världsbank skulle ha sin egen växlingsvaluta för att underlätta världshandeln. Ett av problemen efter båda världskrigen var ju bristen på dollar. Anpassningsmekanismen skulle var en ekonomisk bestraffning om man hade positiv eller negativ handelsbalans. Även en alltför positiv handelsbalans är påfrestande för världshandeln eftersom detta minskar den totala handeln. USA ansåg dessa idéer vara utopiska och det första utkastet förkastades. Efter förhandlingar med Harry White på amerikanska finansdepartementet kom man fram till en kompromiss där bl.a. endast de länder som hade underskott i sin betalningsbalans skulle straffas. Orsak till denna förändring var att endast USA hade överskott i sin handelsbalans under den tiden. Kompromissen innebar också att världsbanken inte skulle ha en egen växelvaluta utan bara hantera guld och olika valutor. England gick också med på den amerikanska idén om en fondliknande organisation. Keynes sade att kompromissen skulle bli bra på kort sikt, men att hans eget förslag var det enda som skulle fungera på lång sikt. Framför allt var avtalet en succé för att alla 44 länderna kunde komma överens. Det var också en klar riktning mot att olika former av sammarbete var den inslagna vägen. Bretton Woods-systemet stillade även den ekonomiska valutaoron i världen. I realiteten var dollarn knuten till guldet igen och de andra valutorna till dollarn. Det blev även en rörelse mot frihandel. Efter att Bretton Woods-systemet, som inte förutsåg den snabba handelstillväxten, bröt ihop redan på 60-talet har många liknande avtal mellan handelsnationerna gjorts. Vissa med stöd från USA såsom ECC, och andra som EFTA, utan stöd från USA. ECC som sedan blev EG fick stöd för att man byggde en tullmur runt sig och skapade ett start Europa som inte skulle handla med Sovjet under kalla kriget. EFTA-länderna, som bara hade handelsavtal med varandra och annars kunde handla med alla andra på nationell basis, kunde även handla med Sovjet. Därför stöddes inte EFTA av USA. En annan organisation för handelsförenkling är det globala GATT. Det är ett avtal som säger att om man gynnar ett land skall alla andra bli lika gynnade vid handel. Detta går emot de andra organisationerna, men det fanns undantag i det finstilta. Ytterligare en viktig organisation som kom tillkom tidigt var NF som senare blev FN. FN hade många handelsförenklande organ, en världsbank - IBRD och IMF som förenklade valutaväxling. EPU fungerade som ett mellanled i handeln och gjorde att man kunde handla med varandra utan att få valutaproblem.

2	Vilka europeiska problem var Marshallhjälpen ägnad att lösa? För att åter få igång industrin och kunna återgå till de produktionsnivåer som var innan kriget behövdes dollar.	1	2002-08-02
3	När inleddes den gemensamma Europeiska jordbrukspolitiken? Ange några huvuddrag i denna. Den gemensamma jordbrukspolitiken började genomföras 1962 genom att man skapade en gemensam marknad för jordbruksprodukter. Den skyddades från utomstående länders konkurrans med hjälp av olika importtullar. Man försökte också stimulera arbetskraft att lämna jordbrukssektorn utan att få alltför stora sociala missförhållanden.	1
4	Redogör kortfattat för innebörden i begreppet bruttonationalprodukt. Det samanlagda värdet av varor och tjänster producerade i ett land under en viss period, vanligtvis ett år.	1
5	Ange två orsaker till att dollarns guldkonvertibilitet inom det s.k. Bretton Woods-systemet upphör. USA kunde inte garantera dollarns värde i guld på grund av inhemska sociala reformer och kriget i Vietnam.	1
6	Redogör kort för sambandet mellan sjuttiotalets oljekriser och skuldkrisen i Latinamerika. OPEC-länderna höjde priset på oljan så att stora mängder s.k. petrodollars flödade in i bankerna i framför allt Europa. Bankerna lånade ut pengarna med förmånliga vilkor till de fattiga länderna i bl.a. Latinamerika. När inflationen sjönk och dollarn stärktes så blev lånen plötsligt mycket dyra vilket resulterar i att många länder drog på sig skulder som de inte kunde betala.	1
7	Nämn två svenska industribranscher som drabbades av kraftigt fallande efterfrågan vid 1920-talets början. De branscher som drabbades hårdast av krisen 1921-22 var sådana som gynnats och varit expansiva under kriget men som nu, då den första lagerpåfyllnaden efter kriget var avklarad, mötte en ny internationell situation med utökat utbud och fallande efterfrågan. I denna kniptång hamnade framför allt järn- och stålindustrin samt sågverken.	1
8	Karakterisera den föräldraförsäkring som infördes på 1970-talet. Hur påverkade den förhållandet mellan barnafödandet och arbetsmarknadsdeltagandet. Fler kvinnor arbetar och fler barn föds.	1
9	Ge några exempel från mellankrigstidens ekonomiska kriser. Beskriv och diskutera orsaker och de försök till lösningar som prövades. Vad är speciellt och vad är gemensamt för USA, Tyskland och England? Storbritannien: Storbritanniens ekonomi hade drabbats hårt av första världskriget. Även om man hade besegrat sin främsta industriella rival Tyskland, så var krigets kostnader mycket höga och fredsfördraget innebar inte att segraren fick tillbaka alla kostnader. Bakom ekonomins svaghet låg en nedgång inom tre basindustrier som under 1800-talet hade gjort Storbritannien rikt och ledande. Dessa tre industrier var kol-, varvs- och textilindustrin. Kravet att Tyskland skulle betala en del av sitt krigsskadestånd i kol var inte bra för den brittiska kolindustrin. Från nivån 287 miljoner ton år 1913 hade kolproduktionen sjunkit till 227 miljoner ton år 1938 och detta medförde en hög arbetslöshet. Storbritanniens varv hade byggt miljontals ton fartygstonnage för brittiska redare år 1913. Under kriget var produktionen alltjämt hög. När Tyskland efter kriget ålades att betala en del av skadeståndet med fartyg tömdes dom brittiska orderböckerna och varven stod kvar med en stor överkapacitet. Varvsindustrin drabbades på nytt i samband med depressionen, då nedgången i utrikeshandel minskade efterfrågan ytterligare och många varv fick läggas ner. Den tredje basindustrin, textilindustrin, drabbades av problem på grund av utvecklingen i Asien under efterkrigsperioden. År 1933 exporterade Japan mer bomullstyg än Storbritannien. Indien som före kriget var det största importlandet för brittiskt bomullstyg, hade kunnat öka den inhemska bomullsproduktionen under kriget. Totalproduktionen hade under första världskriget minskat med 20%, och fastän en återhämtning skedde under 1920-talet minskade 1929 års börskrasch produktionen med en tredjedel. Dock blev 30-talets depression inte lika djup som i USA, mycket beroende på att Storbritannien redan var i en kris och därför inte hade utrymme att sjunka lika mycket. Det viktigaste av de politiska beslut som skapade problem var 1925 års beslut att återgå till guldmyntfoten med samma pundparitet som före kriget. Det beslutet tillkom för att återställa Storbritanniens tidigare ledande ställning på det internationella planet men orsakade svårigheter på grund av att pundet var övervärderat. Detta gjorde de brittiska exportvarorna relativt dyra. Eftersom Storbritannien nu hade konkurrens från andra industriländer sjönk exporten. Detta ledde i sin tur till att arbetsgivarna försökte sänka lönerna för att minska sina produktionskostnader, vilket var en av anledningarna till 1926 års generalstrejk. Den resulterade i hungermarscher då de arbetslösa försökte få gehör för sin svåra situation. Tyskland: Efter första världskriget var Tyskland inte bara besegrat, det hade också förlorat några av sina viktigaste områden ur ekonomiskt perspektiv. När Tyska produktionen hade börjat återhämtas, dirigerades mycket av den utomlands, särskilt kol och fartyg, trots att det var just detta som tyskland hade behövt för att kunna betala tillbaka sina stora krigsskadestånd. Kombinationen av avledd industriproduktion, krav på enorma skadestånd, ett statligt budgetunderskott, internationell upplåning och valutaspekulation bidrog till att Tyskland drabbades av en katastrofal hyperinflation under åren 1921-1923. Efter 1929 års börskrasch, som innebar att USA slutade ge Tyskland lån, hamnade den tyska ekonomin i en djup depression vilket resulterade i en arbetslöshet på 5,6 miljoner 1932. Hitler fick ordning på ekonomin tack vare ett offentligt arbetsprojekt (främst byggandet av militärt viktiga motorvägar) och stimulans till olika branscher (kemi, metall, textil) samt en militär upprustning. Nazistpartiet vägrade också att betala de kvarvarande krigslånen. USA: USA:s deltagande i kriget och fredsförhandlingarna var ett konkret bevis på landets nya roll som världsmakt, men den traditionella amerikanska isolationismen triumferade på 1920- och 1930-talen. Detta ledde till barriärer för varor och människor 1922-24 och sedan ännu kraftigare på 1930-talet. Den snabba uppgången efter kriget skapade förväntningar på fortsatt stark avkastning och aktiekurserna drevs upp under 1920-talet. När USA gick in i lågkonjunkturen 1929 behövdes prisökningar och en ökad penningmängd för att få fart på den inhemska ekonomin. En ökad penningmängd var inte motiverad av betalningsbalansen (men av krisen). Att öka penningmängden förutsatte därför att guldmyntfoten övergavs, vilket man inte gjorde förrän 1933. Inget samfällt försök att komma till rätta med de internationella ekonomiska problemen gjordes. Nationernas Förbund, den nya organisationen för internationell samverkan, var inte bemyndigad att hantera sådana problem och USA vägrade bli medlem i förbundet. Länderna försökte i stället var för sig att lösa problemen. Det var kanske den enda praktiskt möjliga utvägen just då, men det försenade välfungerande långsiktiga lösningar.	4
10	Redogör för begreppen samhällsekonomisk jämvikt samt arbetslöshetsgap och inflationsgap, inom keynsiansk makroekonomi. Vad ledde det till för slutsatser om hur inflation och arbetslöshet kan bekämpas? Enligt Keynes syn på samhällsekonomisk jämvikt var löner och priser trögrörliga nedåt på kort sikt. Det var den samlade efterfrågan som styrde produktionsvolym och sysselsättning. Den samlade efterfrågan utgörs av efterfrågan på konsumtionsvaror och investeringsvaror medan det samlade utbudet utgörs av nationalprodukten. Keynes kommer här fram till att ekonomin strävar efter jämvikt, men att det är kvantiteter och inte priser som utgör signalsystem för företagen om huruvida de ska dra ner eller öka produktionen. (Här tas ingen hänsyn till utrikeshandel.) se tenta 2002-03-28 uppg. 8 Om jämviktsnivån befinner sig under den nivå för nationalinkomst och totalproduktion som är förenlig med full sysselsättning uppstår ett arbetslöshetsgap i ekonomin. Detta innebär att en del människor kommer att vara arbetslösa, och att alla produktionsfaktorer inte utnyttjas fullt ut. På motsvarande sätt talar man om ett inflationsgap om jämviktsläget ligger högre än full sysselsättningsnivå. I den keynesianska modellen är den ekonomiska politikens viktigaste uppgift att eliminera arbetslöshets- och inflationsgap. Detta sker genom att man påverkar den samlade efterfrågan med finans- och penningpolitikens hjälp. Ett arbetslöshetsgap motverkas med en expansiv politik (lägre räntor, lägre skatter, ökade offentliga utgifter), ett inflationsgap med en åtstramande politik (högre räntor, högre skatter, minskade offentliga utgifter).	4
11	Beskriv och diskutera den svenska exportsektorn under perioden 1950-1980 (ca). Vilka branscher var viktiga? Hur såg förhållandet till omgivande marknader ut och hur kom detta att förändras? Hur var förhållandet mellan exportsektor och statlig politik? För att bygga upp Europa efter kriget behövdes produkter som järn, malm, trä och maskiner, vilket svensk industri producerade till konkurrenskraftiga priser. Svenska företag med tekniskt avancerade produkter var också framgångsrika, t.ex. ASEA, LM Ericsson och SKF. Under 60-talet nådde också den svenska bilindustrin med företag som Volvo, Saab och Scania-Vabis framgångar på världsmarknaden med personbilar, lastbilar och bussar. Devalveringen 1949 ledde tillsammans med en gynnsam efterfråge- och prisutveckling för svenska exportprodukter under Koreakriget till ett överskott i bytesbalansen och en vinstboom i svensk exportindustri 1950-1951. Men Sverige drabbades samtidigt av en allmän löneexplosion och en relativt hög inflationstakt. Regeringen försökte dämpa inflationstakten genom regleringar av byggsektorn, priskontroller, vinstfrysningar samt genom investerings- och exportavgifter. En finans- och penningpolitisk åtstramning i främst i Västtyskland och en restriktiv penningpolitik i USA (vid början av 1980-talet) för att minska inflationstakten efter oljekriserna medförde en kraftig försämring av den svenska exportkonjunkturen. Svensk industri mötte dessutom en ökad konkurrens från Japan och nya industriländer på världsmarknaderna för fartyg, järnmalm och stålprodukter. Exportspecialiseringen på råvaror, halvfabrikat och investeringsvaror var heller inte gynnsam för Sverige under en period med djupa internationella lågkonjunkturer. Exporttillväxten blev lägre för Sverige än för alla andra OECD-länder 1973-1982.	4

1	Ange minst två skäl till Östeuropas ekonomiska problem under mellankrigstiden. De nya länderna fick problem eftersom de saknade en tradition av rättstatlighet vilket ledde till att extrema grupper kunde ta skaffa sig en diktaturposition i ett flertal länder. Det var jordägarna som var den maktpolitiskt dominerande klassen och dom var ovilliga till reformer som kunde hjälpa den fattiga befolkningen. Det var också stora förluster av liv och industrier.	1	2002-08-26
2	Redogör kort för USAs intressen av att Marshallplanen genomfördes. Genom dessa satsningar kunde USA hjälpa länderna i Europa och samtidigt få fart på världshandeln igen. Mycket av den internationella efterfrågan på varor hade nämligen slagits ut under kriget, och ett mer dynamiskt internationellt handelssystem antogs vara till nytta för USA och för världsekonomin i sin helhet.	1
3	Ange två viktiga institutioner som bildades i och med Bretton woods-avtalet. IMF (International Monetary Fund) - lånar ut reserver till länder med tillfälliga underskott i sina betalningsbalanser IBRD (International Bank for Reconstruction and Development) - a.k.a. Världsbanken.	1
4	Vad menas med begreppet friktionsarbetslöshet? Med friktionsarbetslöshet menas att den som slutar ett jobb eller en utbildning inte omedelbart kan hitta ett nytt jobb utan att det kan ta några veckor eller månader innan hon eller han hittar ett passande jobb.	1
5	Hur påverkades den svenska utlandsskulden av det första världskriget? Skulden som innan kriget hade varit till ca 90 % belägen i utlandet blev under kriget nästan helt inhemsk, trots att storleken var ungefär densamma.	1
6	Vad innebar ATP-reformen för löntagarna respektive kaptalmarknaden? Kapitalmarknaden fick miljarder i AP-fond-pengar att leka med. 40-talister och yngre betalde in mer än de fick ut. Den gynnar medel- och överklassen eftersom det bara är de 15 bästa åren som ligger till grund för pensionen.	1
7	När skedde den kraftiga expansionen av den offentliga barnomsorgen i Sverige? Från 1970-talet växte kravet på barnomsorg. Detta accelererades efter 1975 och ledde till den stora utbyggnaden av barnomsorgen under senare delen av 70-talet och början av 80-talet. Den politiska inriktningen att subventionera kostnaderna för barnomsorgen genom skattemedel förenades med en snabb utbyggnad av den offentliga barnomsorgen. Den var delvis betingad av uppfattningen att omsorgen hörde till den offentliga sektorn och av misstro till de privata initiativen på detta område.	1
8	Nämn två viktiga avregleringar i den svenska ekonomin på 1980-talet. Utlåningstaket höjdes så att bankerna fick låna ut mer. Likviditetskvoterna ändrades så att bankerna kunde minska sina obligationsinnehav.	1
9	Hur hanterades de internationella ekonomiska relationerna efter första världskriget? Ta upp skulder skadestånd och utrikeshandel. Diskutera hur detta påverkade den ekonomiska utvecklingen i Europa och USA fram till andra världskrigets utbrott. Trots att de europeiska länderna återhämtade sig och återbyggde sina ekonomier under 20-talet påverkades de starkt av dels Tysklands krigsskadeståndsbetalningar, dels frågan om återbetalningen av krigslånen. Problemen förstärktes av att USA vägrade att behandla givna krigslån annorlunda än vanliga lån till näringslivsinvesteringar. På grund av att USA höll på att bli världsledande som finansmakt och kreditgivare, innebar detta att de internationella finansiella flödena blev allt instabilare. Upprepade svårigheter att få Tyskland att betala sitt skadestånd enligt planen ledde till att en ny plan skapades men inte heller den löste svårigheterna. Världsekonomin genomled kris efter kris, och svårigheterna i ett land spreds till andra på grund av kopplingarna mellan krigsskadestånd, återbetalning av krigsskulder och handeln länderna emellan. Inget samfällt försök att komma till rätta med de internationella ekonomiska problemen gjordes. Nationernas Förbund, den nya organisationen för internationell samverkan, var inte bemyndigad att hantera sådana problem och USA vägrade bli medlem i förbundet. Länderna försökte i stället var för sig att lösa problemen. Det var kanske den enda praktiskt möjliga utvägen just då, men det försenade välfungerande långsiktiga lösningar. Särskilt efter 1929 drog sig USA tillbaka inom sina gränser. Både Frankrike och Storbritannien försökte utnyttja sina koloniala imperier för att kompensera sig för förluster på andra håll, men inget av länderna kunde återställa sin tidigare ekonomiska styrka, trots att de lyckades lägga grunden till nya moderna ekonomier. Kombinationen av avledd industriproduktion, krav på enorma skadestånd, ett statligt budgetunderskott, internationell upplåning och valutaspekulation bidrog till att Tyskland drabbades av en katastrofal hyperinflation under åren 1921-1923. Fastän den tyska valutan stabiliserades efter 1923 så ledde omfördelningen av förmögenheter till problem. Den stora förloraren var medelklassen som tappade förtroendet till kapitalismen. Medelklassens besvikelse var en bra grogrund för det nationalsocialistiska partiets propaganda. Efter 1929 års börskrasch, som innebar att USA slutade ge Tyskland lån, hamnade den tyska ekonomin i en djup depression, arbetslösheten steg och gav möjlighet för nazisterna att komma till makten. Därefter följde en ekonomisk återhämtning som ökade stödet för Hitler. Denna kom tack vare ett offentligt arbetsprojekt (främst byggandet av militärt viktiga motorvägar) och stimulans till olika branscher (kemi, metall, textil) samt en militär upprustning.	4
10	Redogör för den s.k. Phillipskurvan. Vilka olika tolkningar av denna har gjorts? Hur har dessa tolkningar använts för att motivera olika former av ekonomisk politik? (Se tentafråga nr 8, 2002-05-04) Phillipskurvsambandet formulerades i slutet av 1950-talet av den nyazeeländske ekonomen Phillips. Han påvisade ett stabilt negativt samband mellan löneökningar och arbetslöshet i Storbritannien för perioden 1861–1957. Ett sådant samband innebär också ett negativt samband mellan inflation och arbetslöshet. Detta kan man använda sig av för att förespråka en expansiv politik där inflationen stiger för att på så sätt få ner arbetslösheten. Det har dock visat sig att industrin och konsumenterna snart har anpassat sig till den nya inflationen och arbetslösheten återgår till samma nivå som innan, det enda man har lyckats med är att driva upp inflationen. Om Phillipskurvesambandet vore stabilt skulle det vara relativt oproblematiskt att göra löne- och inflationsprognoser. Utvecklingen alltsedan början av 1970-talet visar emellertid att sambandet verkar vara mycket instabilt. I slutet av 1960-talet omformulerades Phillipskurvesambandet genom att inflationsförväntningarnas betydelse i pris- och lönebildningsprocessen betonades.	4
11	De industrialiserade delarna av världen skadades av kriser i början och mitten av 1970-talet. Diskutera dessa krisers förlopp och inverkan på olika ekonomier. Ange och diskutera några fenomen som ansetts vara viktiga bidragande orsaker till desssa kriser. Bretton Woods-systemets sammanbrott: När de europeiska ekonomierna hade återuppbyggts i mitten av 50-talet började USA:s ställning sakta försvagas. Detta blev dock inte märkbart förrän i slutet av 60-talet då dollarn blev övervärderad. På grund av att de andra valutorna var knutna till dollarn skulle en devalvering inte hjälpa och man kunde inte skriva ner dollarkursen på något enkelt sätt. Dessutom ökade USA:s handelsunderskott under början av 70-talet (bl.a. vietnamkriget var en pengaslukare). Detta gjorde att förtroendet för dollarn urgröptes och tex. Frankrike började lösa in dollar i guld. Detta gjorde att USA den 5:e augusti 1971 slutade att låta utlandet lösa in valuta mot guld. Försök att stabilisera guldmarknaden och skapa tillräcklig extra likviditet genom att öka IMF:s handlingsutrymme lyckades inte och 1973 övergavs de fasta växelkurserna. Oljekrisen: Det politiska läget i mellanöstern var komplicerat och när Egypten och Syrien startade oktoberkriget (1973) för att ta tillbaka de områden som Israel hade tagit 1967 så fick de arabvärldens stöd. När då USA backade upp Israel så stoppades många oljeleveranser till USA. Mellanöstern blev på det här sättet ytterligare en bricka i det kalla kriget där USA intog en pro-israelisk linje medan Sovjetunionen intog en pro-arabisk. När USA övergav de fasta växelkurserna sjönk dollarn och gjorde att många av oljeproducenterna förlorade stora pengar eftersom de hade kontrakt i dollar. 1973 gick OPEC-länderna samman, minskade produktionen och höjde priset på oljan (ca 400%). Industriländerna påverkades givetvis mycket kraftigt på grund av sina utsatta positioner med stort beroende utav olja utan möjlighet att kunna ersätta råvaran med något substitut. Resultatet blev att prisnivån i alla oljeimporterande länder steg. Hos OPEC-länderna ledde de ökade exportinkomsterna till en ökning av utländskt kapital. Dessa "petrodollar" (oljedollar) investerades till stor del i affärsbanker i Europa. Bankerna letade efter låntagare och fann länder i syd som fick förmånliga lån. Men när dollarn stärktes och inflationen avtog så blev lånen plötsligt väldigt dyra och många länder i Afrika och Latinamerika hamnade i en skuldfälla. De flesta västländerna valde att låta sin försämrade köpkraft slå ut i en nedgång av reallöner och produktion, alltså genom att hålla nere penningmängden och på så sätt acceptera en lägre sysselsättning vilket i sin tur förstärkte nedgången i ekonomin. De förde en restriktiv politik med låg inflation och hög arbetslöshet som följd. Lågkonjunkturen spred sig vid denna tidpunkt som en löpeld runt om i västvärlden.	4

Tidsaxel
1921	Hyperinflation i Tyskland till 1923
1925	Storbrittanien återgår till guldmyntfoten
1926	Generalstrejk och hungermarscher i Storbrittanien
1929	Börskraschen i New York
1931	Bankkraschen i USA
1933	New Deal (lämnar guldmyntfoten, skrev ner dollarn, fast pris på guld)
1949	Sverige devalverar
1957	ATP-reformen
1962	Gemensamma Europeiska jorbrukspolitiken införs
1964	Miljonprogrammet i Sverige, slutar 1975
1971	USA vägrar lösa in dollar mot guld
1973	USA överger fasta växelkurser
1973	OPEC-länderna sänker produktionen och höjer priset på olja
1980	Lech Walesa väljs att leda Polens fackföreningsrörelse

	Del 1, 5 poäng
	Del 2, 5 poäng